torsdagen den 28:e maj 2009
Pausfågel: There's always time to vote
Något för gammelpartierna att inspireras av, istället för de knastertorra, pinsamma eller bara kassa reklamfilmerna som går just nu.
ACTA - you're on a need to know basis
(Och jag vet att det här är propaganda för Vänsterpartiet... Än sen då? Partipolitisk prestige kommer i andra hand, vad mig anbelangar.)
Tack till Scaber Nestor och Erik Josefsson för att ha lett mig till videon.
Tack Jens Holm, för att ha begärt ut informationen om ACTA från regeringen, och gjort resultatet tillgängligt. Respekt.
Så här öppet och demokratiskt är Sverige och EU.
Erik har gjort mig uppmärksam på att det är möjligt att våra parlamentariker kommer att rösta om ACTA redan i höst. Det är alltså läge att avkräva EP-kandidater svar om hur de ställer sig till ACTA, och hemlighetsmakeriet runt det. Det är fullkomligt sinnessjukt att lobbyister får tillgång till material som är så hemligstämplat att tydligen inte ens parlamentariker är betrodda.
Mer om ACTA finns på Wikileaks.
tisdagen den 26:e maj 2009
Debatt 25 maj
Nåja, tänkte jag som redan gjort klart att jag inte har någon överdriven lust att ta någon offentlig roll i partiet, vad är det värsta som kan hända?
Varken Ekeroth eller Wetterstrand dök upp, men det gjorde däremot en hel del andra.
Så hur gick det?
Hyggligt, antar jag.
Jag är inte speciellt förtjust i den här typen av debatter, vare sig som åhörare eller deltagare. Visst blev reaktionerna positiva, men det blir inte mycket sagt när i princip ALLT om EU ska täckas på kort tid. Var och en av nio partier fick alltså en minut här och där att tycka något om ett flertal ämnen, från miljö, via fildelning till arbetsmarknad och invandring. Det blev för lite tid till elevernas frågor, som jag hade hoppats skulle vara den största biten.
Farbror Blå var förstås där, eftersom Sverigedemokraterna riskerar att utsättas för attentat medelst äggkastning, vilket tydligen hade hänt. Synd, för det stärker bara deras gnäll om att "vara diskriminerade i sitt eget land."
Det här blev fokus för mediabevakningen också tyvärr. Pressen gillar konflikt, och SD har en tendens att dra till sig sådan. Gee, I wonder why...? Folkbladet och Östnytt rapporterar - och fick till och med med en halv mening ur en fem minuter lång intervju med lilla mig.
Heh... Var är resten av mina 15 minuter, Andy Warhol? ^^
Ska man konstatera något, är det väl det jag fick chansen att påpeka under debatten - partier som inte haft några problem med att stifta vansinniga storebrorslagar hittills, har nu blivit otroligt intresserade av frihet. Sharing is caring verkar ha fastnat, eftersom alla verkar gilla att kopiera vår politik. Även SD säger sig vara för frihet på nätet, men å andra sidan vill de ut ur EU. Vi kanske ska ha vårt eget Internet här, stängt från omvärlden? Kan vi fildela dansband och Ultima Thule helt fritt då?
Nej, jag fattar inte hur SD tänker.
Deltagare:
Anna-Stina Stenbäck (KD) hade några duster med moderatorn om tiden. Debattsugen tjej, och definitivt inte konflikträdd. Kändes som om om politiken kom bort lite, tyvärr.
Johan Lundberg (M) lyfte fram kampen han fört mot IPRED och FRA. Creds. Varför stanna hos ett parti som kör över sina medlemmar och sitt ungdomsförbund med STASI-lagar?
José Kimenga (FP) verkade orolig för att världskrig utbryter om vi inte samarbetar med EU. Kanske därför FP inte vill ha "gnällspikar i EU"... Rädda att vi ska starta bråk?
Kirsti Kolthoff (FI) vill verka för jämställdheten. Ingen överraskning. Jag gillar också jämställdhet, så det är lite svårt att bli upprörd över det.
Kristin Lilieqvist (MP) fokuserade på miljön, vilket inte överraskar någon, och gjorde det bra. Duktig debattör, vilket var skönt med tanke på att Wetterstrand ställde in. Pikade oss lite om att MP också driver våra frågor, och mycket mer. Jovisst... Men nu är det ju det där när man blir tvungen att välja.
Markus Wiechel (SD) tyckte jag nästan synd om. Han var inte direkt en favorit därinne. Nog sagt.
Staffan Danielsson (C) pratade frihet som alla allianspolitiker gör, innan de bussar FRA på oss för att skydda just friheten. Hänvisade kort till terrorhotet. Ja, ni vet...? Alla terroristerna?
Teresa Carvalho (S) som mest gick lös på moderaterna om arbetsmarknaden. Gav ett väldigt positivt intryck. Synd att hennes parti innehåller Tomas Bodström och Mona Sahlin. Det är synd att Teresa inte talar för hela S.
... Och så jag (PP)
Vänsterpartiet uteblev.
Förslag till De Geergymnasiet:
Nästa gång, bjud in partierna till frågestund på samhällslektionerna, och utse sedan en eller två frågor, som eleverna vill ska debatteras. Bjud sedan in representanter till debatt. Då får eleverna svar på sina frågor, och det blir utrymme för mer riktig debatt.
Men tack för en trevlig debatt.
måndagen den 25:e maj 2009
Hall of Fame
Anaïs
När jag först sprang på Sfinxen, var hon liksom jag ett bloggtroll. Ett litet mysterium som skrev vasst, humoristiskt och träffsäkert, oftast i Blogges eller Erik Laaksos kommentarsfält. När folk började uppmana henne att blogga, sällade jag mig till skaran som uppmuntrade detta. Föga anade vi att vi bidrog till skapandet av ett monster - men vilket monster! Utan Anaïs skulle turerna kring HADOPI i Frankrike aldrig nå oss så snabbt. Anaïs är inte bara läsvärd, utan ovärderlig.
Calandrella
Effektivt sett döden för den sista resten av åldersfacism jag eventuellt gick och bar på.
'Nuff said.
Joshen
Joshen skriver roligt, rättframt och skarpsinnigt. Han är inte alltid diplomatisk, men när någon hamnar under 'Joshens slägga' är det välförtjänt. En av de saker jag gillar mest med att läsa hans inlägg är att de känns down to Earth, på något sätt. Det är lätt att relatera, och - inte för att förringa Joshens filosofiska sida - står ofta i kontrast till oss andra flummare (nåja, jag räknar mig själv som en, iaf ^^).
Opassande
Emmas blogg... Ja, vad säger man? Massor av respekt och beundran för the Queen. Jag skulle kunna prata på ett bra tag om varför här, men om det faktsikt skulle kika in en pirat som inte har en aning om vem Emma är, eller besökt hennes blogg, så är det dags. Nu.
Sammy Nordström
Jag respekterar envishet och kurage. Samface snubblade jag över när jag som nybliven medlem snokade runt i PP-forum, och sprang på debatten om Piratpartiets hållning gentemot SD, och främlingsfientliga stolpskott i allmänhet. Tråden "Aktivt ställningstagande emot rasism?" finns kvar under "ideologi" i PP-forum, och förklarar det mesta.
Andra pirater och icke-pirater jag läser och värderar högt finns i min bloggroll, och min omedelbara omgivning.
Slutligen, mitt kryss i parlamentsvalet har stått mellan Mattias Bjärnemalm och Amelia Andersdotter. Jag önskar jag kunde kryssa båda. Jag har valt att kryssa Amelia efter visst övervägande, men jag hoppas verkligen att de kommer in båda två.
... Och ett litet hedersomnämnande:
Johan Hakelius skrev den här lilla godbiten när IPRED drivits igenom, och illustrerade på ett berömvärt sätt alla kriterier som behöver fyllas för att definiera ett papperstroll. Om inte det här är ren piratreklam, så vete fan vad som är det. Det finns många fler i gammelmedia som når botten, men jag tror faktiskt han tar priset.
lördagen den 23:e maj 2009
Valfusk: transparensen vs integriteten
Låt mig först applådera Daniel Nyström för hans insats. Det är oerhört viktigt att den här typen av oegentligheter dokumenteras och uppmärksammas.
Som många andra blev jag skitförbannad när jag såg inslaget, och skrev kort om detta i ett tidigare inlägg, där jag också länkar till videon.
Nu är det emellertid så att det finns en del saker runt det här jag inte gillar.
På Piratpartiet LIVE! finns nu en YouTubekanal, där vi publicerar videosnuttar som relaterar till partiet. Det är ett bra initiativ, och en bra kanal för att ge ut saker som Daniel Nyströms video.
Det som stör mig är att man valt att publicera videon utan att redigera bort den utpekade valfunktionärens ansikte.
Rick Falkvinge skriver i Tomas Melins kommentarsfält:
"Vi hänger inte ut privatpersoner. Var fick du det ifrån?
Vi hänger ut makthavare som missbrukar sin makt, i rollen som makthavare. En valfunktionär är i högsta grad en makthavare.
Det är precis vad vi står för: myndighetstransparens."
Han backas upp av detta av Christian Engström m fl.
Här vill jag invända, och föreslå att man som Emma säger, höjer blicken en aning. Det är helt korrekt att valfunktionären är att betrakta som en makthavare i sammanhanget. Jag är inte insatt i alla regler som finns angående den här typen av publicering, men låt oss anta att det är helt i enlighet med alla lagar och regler att lägga ut videon i oredigerat skick.
Även i det läget anser jag att vi bör ta hänsyn till valfunktionären som privatperson, och skydda hans anonymitet. Det bör vi av princip göra i alla lägen, hellre än att hänga ut folk i negativa sammanhang, om vi kan göra detta och fortfarande berätta det vi har intresse av att berätta, detta alldeles oavsett vad lagen säger.
Vår YouTubekanal bör reflektera våra grundläggande värderingar, och när vårt intresse av transparens ställs emot vårt starka ställningstagande för medborgares rätt till integritet och rättssäkerhet, bör vi ha som en publicistisk regel att undersöka om vi kan ta hänsyn till båda, vilket jag menar att vi kunde och borde ha gjort här. Videon kan vid en polisanmälan givetvis överlämnas som bevismaterial i oredigerat skick, men när vi publicerar gör vi det för att synliggöra allvarliga hot mot demokratin - inte i en granskande, utan en rapporterande roll.
Detta gör valfunktionären ointressant för nyheten som privatperson, och relevant endast i rollen som makthavare, och därmed kan och bör hans identitet skyddas. De konsekvenser affären i övrigt får, är en juridisk fråga, och där bör principen 'oskyldig till motsatsen bevisats' gälla.
Jag efterlyser nu en diskussion om regler och riktlinjer för hur Piratpartiets YouTubekanal ska arbeta i avvägningar kring transparens och integritet, så att vi har en mall för hur den här typen av nyheter ska hanteras i fortsättningen.
Min ståndpunkt är att vi ska lägga nivån högt, och in i det sista ta hänsyn till personlig integritet, så länge detta kan göras utan att ta ned nyhetsvärdet. Genom att ha det förhållningssättet står vi upp för våra värderingar på ett bra sätt, utan att kompromissa med sanningen.
Uppdatering 2: Emma Opassande ger sin åsikt.
Uppdatering 3: Uppe på förslag i diskussionen på PP:s forum:
"Innan officiella publiceringar i partiets namn görs skall dess innehåll alltid granskas för att partiets värderingar om skyddat privatliv och andra mänskliga rättigheter upprätthålls.
I de fall innehållet inbegriper granskning av myndigheter och samtidigt innehåller potentiellt integritetskränkande uppgifter om enskilda personer kan det vara befogat att ändå publicera innehållet i enlighet med partiets principer om myndigheternas transparens inför medborgarna. Dock bör rätten till skyddat privatliv alltjämt gälla så långt det är möjligt utan att publiceringens budskap och syfte går förlorat."
Uppdatering 4: Lars Karlsson gör en läsvärd analys på Bloggblaskan
fredagen den 22:e maj 2009
VAD I HELVETE???
(Från YouTube)
"De ansvariga för en förtidsröstningslokal i Botkyrka har hävdat att de tänker slänga Piratpartiets valsedlar när de stänger, eftersom de inte tycker att de har något ansvar för dem. Daniel Nyström (pp) åker dit för att snacka allvar med dem."
Mer om vallokaler och de regler som gäller här.
[Videon har tagits ned, med hänvisning till blogginlägget ovan, men finns i Piratpartiets YouTubekanal, för den som missat den]
Videon talar för sig själv.
Min personliga fundering gäller huruvida valarbetarna fått felaktiga instruktioner, åtminstone i fallet med valstugan ovan. Artiklarna på Nyheter 24 antyder det. I de fall där broschyrer placerats ovanpå valsedlarna är det nog bara fråga om vanligt hederligt valfusk.
Det ska inte accepteras, vare sig det gäller oss eller andra. Det är nu vi faktiskt får ta och visa att vi tar demokratin på allvar. Så, även om det gäller ett annat partis valsedlar, ifrågasätt, konfrontera och anmäl.
Uppdatering: Nyheter 24 skriver även här.
Även Emma Opassande, Scaber Nestor och Sagor från livbåten tar också upp frågan.
Ännu en funderare
onsdagen den 20:e maj 2009
DN - fair and balanced
Låter intressant?
Det är det, och intressantare blir det, när det med svaren som grund visar sig att Piratpartiet (via Christian Engström) har uttalat sig om jordbruksfrågor, polissamarbete och snus.
WTFLOL?
Det är väl frågor vi inte tar ställning i?
Jo, såhär är det:
DN har inte angett svarsalternativet "ingen åsikt" när partirepresentanterna tillfrågats, vilket gjort att Christian alltså haft att välja mellan de båda "delvis"-alternativen i frågor vi inte tar ställning i.
Sedan har DN lagt till alternativet "ingen åsikt" i efterhand!
DN slår nya bottenrekord i publicistisk ohederlighet. Är det någon som är förvånad? Detta är tidningen som gjorde raljerande jämförelser mellan Piratpartiet och piraterna i Somalia på sin ledarsida.
Christian Engström borde inte vara förvånad. Han läser tidningar, och har troligen bättre koll än jag har på DN:s senaste fadäser. Så varför ställa upp i en undersökning som helt tydligt inte ger utrymme för en korrekt beskrivning av vår politik, och detta i en tidning vars politiska redaktion uttryckligen visat ett ointresse för objektiv granskning till förmån för pajkastning på kvällstidningsnivå?
Det är troligen sant att DN skulle passat på att säga något insinuant om att "Piratpartiet inte vill redogöra för sina ställningstaganden". Big deal - det gör de ju ändå.
Men att godta villkoren såsom de presenterades, gör det lite svårt att angripa undersökningen i efterhand.
Klantigt Christian, eller missar jag något?
Nu ska jag passa på att tillägga att mitt förtroende för Christian Engström är orubbat, men det vore bra om vi slapp den här typen av missar i fortsättningen. Fieldwarden publicerar ett mail till Rick Falkvinge apropå detta där han efterlyser tydligare ledarskap och mediaframtoning.
På flera bloggar pågår nu debatten om Piratpartiets ställningstaganden. Jag kan inte länka till alla, men Erik Laakso och Joshen är klart värda en titt - både inlägg och kommentarsfält - och självklart ingen debatt om Piratpartiet utan troll.
Ett par saker har bubblat upp i debatten kring DN:s test.
Lissabonfördraget har kommit upp, t ex. Varför svarar Piratpartiet "tar helt avstånd från" till den här frågan?
"Sveriges riksdag och de flesta andra medlemsländer har sagt ja till förslaget till nytt EU-fördrag, det så kallade Lissabonfördraget. Det bör godkännas och bli EU:s nya grundlag."
Det är korrekt att Sveriges riksdag svarade ja till förslaget. Det är också korrekt att 16 (tror jag) andra länder sa ja innan man kom till Irland, som svarade nej i en folkomröstning. Just det - vår egen och de övriga EU-ländernas regeringar tycker inte att vi medborgare behöver konsulteras i sådana frågor. Irland tyckte det, men röstade tydligen fel, så nu görs snart omröstningen om. Att respektera Irlands beslut är inte att tala om, tydligen (video med Margot Wallström, om huruvida "nej" betyder "kanske").
En annan fråga som verkar återkomma frekvent är huruvida Piratpartiet kan ta kritik. Här blir det intressant. Jag är av uppfattningen att vi kan och ska kritiseras, och att det är bra för oss att granskas på samma premisser som alla andra partier. DN är inget bra exempel på det, och det är överhuvudtaget ont om bra kritisk journalistik när det kommer till Piratpartiet. Mymlan med flera skriver om det.
Ekots lördagsintervju i P1 var dock klockren. Ett bra exempel på hur en bra, påläst journalist kan ställa skarpa, sakliga frågor. Rick Falkvinge blev grillad så att det måste ha ångat om honom när han gick ur studion, men det förföll aldrig till pajkastning. En bra journalist behöver inte ta till pajkastning.
Den typen av granskande journalistik ser jag gärna mer av. Vi behöver granskas, men det börjar bli tröttsamt att höra samma osakliga gnäll om stöld och enfrågeparti om och om igen, från tidningar som har kunnigt folk på sin redaktion, och borde sikta på kvalitativ granskning istället.
måndagen den 18:e maj 2009
Vilka är pöbeln, Jonas?
Jag skulle vilja sitta ned med Jonas en stund, svara på det han säger, över en kaffe, eller en öl. Det är inte sannolikt att jag får tillfälle, eller att han läser det här, men andra kan göra det, så here goes:
Jonas.
Jag såg dig första gången när du gjorde stå-upp för en herrans massa år sedan. Jag läste dina böcker när min dåvarande tjej för sådär tusen år sedan visade sig vara en fan, och uppskattade dem enormt. Det har blivit många garv, och mycket eftertanke sedan dess, som jag aldrig fått chansen att tacka för.
Tack Jonas - du har berikat mitt liv och min tankevärld.
Med andra ord kommer det här från en utgångspunkt av respekt och ödmjukhet, men framför allt stor besvikelse, efter att ha läst i Sydsvenskan. Jag trodde aldrig att någon som du skulle ta ordet 'pöbeln' i sin mun på fullaste allvar. Det är ett begrepp så laddat med förakt, överlägsenhet och illvilja att... Ja, jag vet inte vad jag ska tro.
Pöbeln...? Är det jag och andra medlemmar i Piratpartiet? Är det de som inte ser dina pjäser och läser dina böcker? Är det fyllona i parken, kvällstidningsläsarna? Svennebananerna? Vilka är dessa de lägsta bland de låga, som samhället måste skydda oss alla ifrån genom att läsa vår e-post, och göra elektroniska fotbojor av våra mobiltelefoner?
Sverigedemokraterna? Phelps och Westboro Baptist Church? Jag ogillar dem också, men jag anser att yttrandefriheten gäller även dem, och de har SAMMA rättigheter som övrig pöbel att omfattas av rätten till fri kommunikation under anonymitet som alla andra - kulturarbetare, poliser och killen som tar bort överkörda grävlingar från E4:an.
Jag har alltid sett dig som någon som står upp för den lilla människan. Jag har förståelse för att du tillhör en minoritet som blivit bespottad, förföljd och föraktad, och fått kämpa - fortfarande kämpar - för respekt och erkännande.
HUR har det blivit så snedvridet, att du med öppna ögon kan sätta dig ned och utan skam skicka in en text som den jag just läst? Vari ligger missförståndet?
De "högkulturer" du hänvisar till i din text var inte demokratier. Grymma tyranner avlöste varandra, och jag är säker på att de använde ordet pöbel flitigt om de lägre klasserna. Vad heter det på hebreiska, Jonas? פלסטינאים?
Du hänvisar till hur Internet kan användas för att skicka anonyma hotbrev. Det är sant. Det kan posten också användas till. Ska vi avskaffa brevhemligheten helt, och kräva identifikation när man skickar brev?
Du glömmer att pöbeln även röstar anonymt i allmänna val, och att de när som helst kan välja en regering som skyr intellektuella, homosexuella, fackligt aktiva eller vad som helst annat. Ska vi då ha deras registrerings- och avlyssningsmaskineri på plats åt dem? Ska vi avskaffa valhemligheten också, så att vi kan stoppa dem innan de röstar fel?
Du berör (åhej åhå, here we go again...) fildelning, vilket är det minst intressanta för mig som piratpartist, men ok:
Jag såg din pjäs 'Isbjörnarna' här i Norrköping. Jag gick nu till min torrent-sökmotor (Google) för att se om jag kunde hitta en videoupptagning av pjäsen. Sökning på "Isbjörnarna Jonas Gardell torrent" ledde mig hit. Intressant hur sökresultat två leder till en artikel som diskuterar just pirater.
Tänk vad trevligt det skulle ha varit att hitta en videoupptagning av pjäsen? Det hade varit kul att se igen - jag har ju redan betalat biljettpriset - och folk hade kunnat få lust att se den uppsatt på en riktig teater igen. Alla som sett en pjäs live vet ju att en videoupptagning inte kommer i närheten. Den hade också funnits där ute, bevarad i svärmen som en del av vårt kulturarv, och ökat intresset för dina andra verk, långt efter att de sista biljettavgifterna rasslat in på ditt konto.
Varför, förresten, läggs inte videoupptagningarna som görs på t ex Östgötateatern ut på nätet till allmän nedladdning? Det är synd och skam att inte fler får ta del av produktionerna, och reklamvärdet vore högt. Pjäserna kan sättas upp igen, och all dyrbar dekor som tillverkats komma till användning igen, om intresset är stort nog.
Se på gratistidningen Metro. De har fattat att 'gratis är gott'-mentaliteten faktiskt går att tjäna stora pengar på. Se hur mycket pengar kulturindustrin omsätter trots (eller tack vare) fildelningen. De gratis mp3-filerna kan fördelas precis som nyheterna i Metro (eller Sydsvenskan) via en reklamfinansierad plattform, och sedan kommer det ytterligare inkomster via merchandise, turnéer, etc. Fildelningen kastar ljuset på de delar av kulturen som inte går att masskopiera. Konserter, teater, biografer etc.
Om du sticker en brödkant åt pöbeln kommer de ihåg dig som en god och generös person, och nästa gång de ser dig kommer de att vara positivt inställda. Ryter du "förbannade pöbel" åt dem, kommer de också ihåg.
Skärpning Jonas.
En sak till.
The Pirate Bay lade inte ut några obduktionsbilder. Någon med tillgång till bilderna*, som troligen arbetade nära obduktionen, gjorde det, och läckte sedan detta till TV4, den ena eller andra vägen. TV4 marknadsförde, så att bilderna fick spridning. TPB vägrade kompromissa med sina principer om att inte censurera TPB:s innehåll. Man kan tycka om det beslutet, men vilka motiv styrde TV4:s beslut, eller de som läckte ut bilderna till att börja med? Vem tjänade på det? Inte TV4 väl?
*Rättelse: Anders Troberg påpekar i mitt kommentarsfält att bilderna var offentligt material, som någon lagt ut på TPB. Det handlar alltså om offentlighetsprincipen, och i det fallet blir det ännu klarare varför TPB vägrade ta bort materialet.
Tack Anders.
Addendum:
Saxat från Gardells gästbok, vilken Fieldwarden länkade mig till efter att jag skrivit inlägget ovan:
(Jonas Gardell) "Du försvarar med andra ord ku klux klans rätt att maskera sig när de lynchar svarta! Det är var "rätten till anonymitet" innebär. "
Jag som trodde att lynchning, mord, hets mot folkgrupp etc var olagligt, vare sig man bär mask eller inte...? Det här blir bara märkligare.
Medan jag tar en funderare...
lördagen den 16:e maj 2009
Om datalagring och makthavarnas cynism
Ganska snart kom en dementi från regeringen, där det hävdades att "det finns ingen opublicerad lagrådsremiss som är signerad Beatrice Ask". Det finns mycket riktigt inte heller någon signatur på dokumentet, men att påstå att dokumentet är en förfalskning vore - som Webhackande påpekar - snudd på löjligt. Det hävdas visserligen inte heller, rakt ut, men däremot att remissen inte finns:
"Det finns i alla fall ingen opublicerad lagrådsremiss. Det kan jag säga till hundra procent.
Kan det röra sig om en förfalskning?
– Det vill jag inte spekulera i."
-Martin Valfridsson, Pressekreterare åt Beatrice Ask, SvD 15 maj
I en senare artikel samma dag, klarnar det en aning - dokumentet existerar alltså, men är ett arbetsmaterial och ingen lagrådsremiss, och definitivt ingen signerad lagrådsremiss. Semantik - "arbetsmaterialet" såg väldigt utförligt ut, med 99 sidor och utrymme för Beatrice Asks namnteckning. Klart att kastas in för behandlig efter parlamentsvalet.
Andra piratpartister har redan kommenterat det här, och hellre än att göra ett långt utvik, länkar jag några:
Erik Josefsson, Majestis Pluralis och Leo Erlandsson har alla skrivit om detta. Mark Klamberg konstaterar att ändamålsglidningen med lagen redan verkar vara i full färd, och hänvisar till en artikel i SvD som avslutas med:
"Det kommer att tillsättas en utredning för att se över tillämpningen av lagen. Det är ju så att Ipredlagen innehåller inga skyldigheter att lagra, men om man lagrat finns rätten att få ut dem, säger Martin Valfridsson, pressekreterare hos Beatrice Ask."
Vi visste att datalagringsdirektivet var på väg. Vi har vetat det länge.
Men Joshen påpekade en sak som stör mig, och har stört mig länge, under mitt förra inlägg:
"Jag tror att det är i såna här tider, när ekonomin går knackigt och arbetslösheten ökar, som det är lättast att driva igenom den sortens repressiva politik som vi nu ser."
Är det bara jag som blir rasande av bara tanken på att det ligger något i det här? Av tanken på cynismen i regeringens tillvägagångssätt, om det nu är så att man hade tänkt invänta valresultatet i parlamentsvalet nu den 20 maj - 7 juni, innan man lämnade in lagrådsremissen om datalagringsdirektivet, och nu försöker finta och parera det hela med halvsanningar och undanglidande formuleringar?
Taktiken är att spana på opinionssiffror, mörka och mygla för att genomdriva lagar man vet att medborgarna skulle motsätta sig, för att smyga in dem i ett så gynnsamt läge som möjligt. Man behandlar alltså demokratin och öppenheten som ett hinder som ska manövreras runt.
Det ger en intressant dimension till begreppet "förtroendevald", eller hur?
Jag minns hur förbannad jag var när FRA klubbades under fotbolls-EM, för jag kunde inte skaka av mig känslan av att omröstningen flyttades till just den dagen för att en stor del av befolkningen skulle vara distraherade. Brådskan med vilken man stressade fram den andra omröstningen samma dag, kändes som om den bekräftade min misstanke.
"Fort, innan matchen slutat, och de korkade väljarna slår på nyheterna och reagerar!"
Det tyder på en rent ut sagt vidrig mentalitet hos makthavarna, och ett förakt mot oss medborgare som får mitt blod att koka.
fredagen den 15:e maj 2009
Polisen i våra huvuden
"Jag stödjer er och kommer att rösta på er, men jag vågar fan inte engagera mig. Jag behöver mitt jobb."
I Sverige har vi såvitt jag vet fortfarande en laglig rätt att engagera oss politiskt som vi vill på vår fritid, och detta ska inte kunna utgöra skäl att få sparken. Sant, det finns ett skräckexempel där det redan hänt. Sådant ska bara inte få förekomma i Sverige.
Men jag har på senaste tiden märkt att det börjar bli oroväckande många som oroar sig för att få problem på arbetsplatsen, om de engagerar sig i Piratpartiet. Alltså inte EN person, utan rätt många, bara i min närhet. Jag minns att Joshen nämnde en viss oro i samband med att han fick ny arbetsgivare, och det överraskade mig lite när jag läste det, minns jag. Sedan dess är det minst ett dussin människor som yttrat liknande farhågor.
Jag kommer osökt att tänka på det Marcin sa vid sin föreläsning i Linköping om hur det viktiga är att polisen inte hamnar i våra huvuden, så att vi börjar följa Storebrorlagarna innan de tillämpats och prövats.
Tyvärr verkar det som om många gör det, för det är i de flesta fall inte så att någon av de jag pratat med uttryckligen hotats eller fått direkta varningar.
När vi bygger in en tankepolis och självmant börjar yttra oss försiktigare och skygga för att stå upp för våra rättigheter har vi redan förlorat en väldigt viktig del av kampen. Det blir en automatisk acceptans av en odemokratisk ordning, och att vi låter oss kuvas utan att någon ens egentligen höjt en hand för att kuva oss.
Det här oroar mig mycket mer än några lagförslag, för är vi så lättskrämda är jobbet redan gjort, för vår rädsla är grunden till deras makt (som en klok människa sa i Joshens kommentarsfält).
Det här med nyskapande...
Tack Michaela och Malin för videon.
Här är EN av brudarna
Jävlar jag tror jag är kär... Hah ^^
Satt precis och läste Amelia Andersdotters webbsida och blogg (hon är vårt andranamn i parlamentsvalet), när PPLive gjorde mig uppmärksam på det här klippet (Emma är som vanligt först med att länka till guldkornen).
Nu ställs jag - med risk för att missa målet lite - apropå tidigare inlägg i diskussionen om grabbigheten i Piratpartiet inför frågan: är det här ännu ett exempel på kampmaskuliniteten inom partiet? Borde Amelia ha en "kvinnligare" och mjukare framtoning för att locka fler väljare bland Blondinbellas läsare?
Jag tycker hon rockar.
Jag vill se fler tjejer.
Jag tycker inte kampvilja är något utpräglat manligt, eller mjukhet något kvinnligt, men jag instämmer (efter viss pinsam tvekan [kommentarsfältet] som snabbt gick över) med dem som välkomnar initiativet Nätstrumporna.
Att vi bör utvecklas och mogna som rörelse är något jag håller med om, men jag tror att det lätt blir att man automatiskt ser mognad som anpassning in i mallen för etablerade politiska partier, och jag tror risken är stor att vi skjuter oss i foten om vi inte är vaksamma på vad vi lägger in i begreppet mognad.
Jag vill INTE se våra representanter förvandlas till karbonkopior av Reinfeldt, Mona, Maud & co, utan hellre att vi fortsätter den väg vi slagit in, som något nytt och annorlunda. Det kostar kanske ett par röster nu, men i längden tror jag på det här.
torsdagen den 14:e maj 2009
Flyerspam
För första gången i mitt liv stod jag på stan och delade ut flyers.
Tack för stödet, förresten, Nathalie, som garvade när jag sa vad jag skulle göra, och sa att jag förmodligen skulle skrämma livet ur folk med min rakade skalle, trasiga jeans och munkjacka...
Med sådana vänner, föreställ er mina fiender.
Nu gick det iaf förvånande bra, och ett par rejäla buntar flyers försvann mer eller mindre helt på en lunchtimma.
... Och jag fick lite fördomar korrigerade, vilket alltid är kul.
Dagens replik kommer från två grabbar kring 20 som gick förbi. Jag sträckte fram en flyer och log vänligt (jag KAN faktiskt det).
Den närmaste sänkte blicken, såg nästan lite stött ut, och gick vidare.
Hans kompis: "Men, dom vill typ ha gratis spel på nätet och grejer. Skitbra!"
Han (lågt och beklämt): "Näe... Jag vill inte..."
Annars, apropå fördomar, visste tydligen fler än jag vågat hoppas på vilka vi var, i alla åldersgrupper och människotyper. Det var SÅ mycket lättare att nå folk än jag trodde. Där får man för att man är pessimist - massor av positiva överraskningar.
Christoffer ' Intensifier' Kullenberg skriver klokt idag, riktat till oss pirater.
Och i Tyskland censureras Wikileaks, för att ha publicerat Australiens lista över censurerade sajter. Jonas Jonsson kommenterar på sin blogg och i en artikel på Newsmill.
onsdagen den 13:e maj 2009
Alliansreklam
Ännu ett tecken på att vardagen upptas av för mycket politik, kanske?


Partiloggorna kommer från den här sidan, resten är mitt verk, och fritt att leka med för den som vill. Observera att det här inte är något officiellt kampanjmaterial från Piratpartiet (eller Alliansen, för den delen), utan bara en kul grej. Jag gillar helt enkelt demotivators.
Lillebror ser mig?

Den där bilden får mig att tänka på bottennappen som avlöst varandra i gammel... förlåt riktiga media den senaste tiden. Särskilt Hanne Kjöller, som i sammanhanget står i en klass för sig.
Grattis Hanne och DN!
Läser med visst intresse en debattartikel i Aftonbladet idag, på temat 'lillebror' ser dig, om hur vi enligt författaren själva bygger övervakningssamhället. Jodå, jag känner igen det han beskriver, och, i ärlighetens namn, nog saknar jag tiden före de digitala kamerorna, när folk sa till innan de fotade någon, för att inte slösa film.
Man fick chansen att säga nej till att bli plåtad, och riskerade inte att hamna på en Facebooksida (eller något pinsammare, beroende på när man fångades på bild). De flesta jag känner verkar inte ha något problem med det här... Det kanske är jag som är en smula petig?
Det är lite av den anledningen jag inte har Facebook, eller finns i något annat utviksforum (om man inte räknar det här, eller bloggen, såklart). Jag tycker verkligen om att lägga en klar skiljelinje mellan livet på Internet och utanför. Men det blir svårare, särskilt efter ett år och lite av trollande på diverse piratsidor. För en tid sedan var jag i Linköping och lyssnade på Marcin och Falkvinge. En kille kom fram till mig i vimlet efteråt, och frågade: "Ursäkta, men är det du som är Beelzebjörn?" Jag nickade lite överraskat, och skakade hand med honom.
Jag hann aldrig fråga var han kände igen mig från, men troligen PP:s forum, eller min bloggerprofil.
Hmm... Kanske inte PP:s forum, med tanke på min avatar där.
Är det ett problem då? Det är ju frivilligt att lägga ut sitt liv på webben, i motsats till den obefintliga friheten att välja om man vill filtreras av FRA eller inte. Jag har ärligt talat ingen åsikt om hur naket och självutlämnande folk vill framträda i media eller på webben, däremot kan jag spontant ogilla när reality-TV (märkligt namn - det har väl inget med verklighet att göra?) flyttar ut i offentliga lokaler, som ålandsfärjor och sjukhus.
Imorgon blir det äntligen lite flyerspam för PP:s räkning nere på stan. Skönt att göra något PP-relaterat som inte sker vid datorn.
Doom4 skriver läsvärt om HADOPI, för den som har tid och är nyfiken.
tisdagen den 12:e maj 2009
Chill out
HADOPI har fått fart på Frankrike, och även om idiotlagen röstades igenom, är det en pyrrhusseger. Väldigt många människor är förbannade, och Sarkozys repressiva toppstyre blir allt mer uppenbart och ifrågasatt. Anaïs håller mig up-to-date.
Här i Sverige pågår FRA-debatten igen, och S&M gör utspel i SVTs Agenda. KD gillar inte skilsmässor, aborter eller att vara under 4%-spärrar. Sedan har vi politikerbloggens 'Piratpartiet gillar knark' eller vad för låtsasjournalism det handlade om... Orkar inte ens bevärdiga sidan med ett besök, och tänker fan inte länka.
Suck.
Vad de inte fattar är att de förlorar mer och mer förtroendekapital, och ju hårdare de klämmer åt, desto mer går saker vår väg. Det kanske inte blir strålande segrar för oss som parti, men vår sak vinner mark...
Hur kommer folk som är neutrala nu reagera när kravbreven dimper ned i brevlådorna hos tonårsföräldrar? Intellektuellt ägande är den nya oljan, på sätt och vis, och våra makthavare befinner sig under hård press från korporativa intressen att driva igenom lagar som ger dem kontrollen över oljefälten - musikindustri, Internet, allt som kan patenteras, och så vidare...
Men vi är fortfarande demokratier, och politikerna kommer snart se sin popularitet hos medborgarna de föraktfullt kallar 'väljare' eller 'konsumenter' dala, och hotet om arbetslöshet och mariginalisering kommer att bli verkligare för dem.
Brave new world, yo ho ho...
Jag har suttit och grämt mig över väljargrupperna vi inte når, men makthavarna är faktiskt på god väg att nå dem åt oss. Ju fler repressiva skitlagar de stiftar, samtidigt som andra vallöften bryts, desto argare blir kriströtta medborgare som vill se trovärdig 'helhetspolitik'.
För en del, särskilt de lite äldre och konservativa, framstår vi tyvärr som en skara, samlade bakom slipade, ganska dryga politiker som Falkvinge eller Engström, vars motiv med att samla fildelande snorungar kring sig och bilda kult är högst suspekta. Vad vill de egentligen bakom all datagrekiska, dessa pirater?
Vi kan inte nå dem, för det faller tillbaka på fildelning och förutfattade meningar igen och igen, och vi talar inte deras språk. Jag tror att vi som tillbringar så mycket tid i den här världen blir lite hemmablinda. Det är så självklart för oss att Internet är viktigt, att vi glömmer att det inte är ett dugg självklart för andra.
Men det är kul med dem som försöker sätta dit oss på enfrågepartibiten: "Vi har tre punkter vi aldrig förhandlar om, och försöker inte få någon att tro något annat för att vinna fler röster. Men ok, vilken fråga i er helhetspolitik kommer dina företrädare att offra först, när de går i koalition? Skola, vård eller omsorg?"
Eller det här med politisk färg. "Jo, höger och vänster är rätt förlegade begrepp, som mest handlar om ekonomi, och egentligen vill samma sak, bara med olika åsikter om statens roll, och skatterna. Vi orienterar oss på en skala mellan totalitära och liberala värderingar, och är tydligt anti-totalitära, varken höger eller vänster ekonomiskt. Alla som förordar ett öppet samhälle byggt på respekt för medborgarnas rätt till integritet och frihet är välkomna, oavsett ekonomisk inriktning."
För det är så... Sovjetkommunism (totalitär vänster) och Fascism (totalitär höger), baseras på en grundläggande misstro mot medborgarna, och en människosyn som lär ut att vi alla är kriminella och giriga, och måste hållas kort för att tänka rätt. Det är extremerna på den totalitära skalan. Båda vill tjäna pengar, men har olika ekonomiska modeller för samma sak.
Och de baseras på misstro mot medborgarna, medan vi tänker lite annorlunda.
Att teknik är bra. Att delande av idéer för oss alla framåt snabbare, in i en mer öppen och demokratisk värld där nya marknader ersätter de gamla, och Kunskapssamhället förvandlas från ett trendbegrepp till en realitet. Där vi delar på ett rättvist sätt, utan att vara under vapenhot, facism eller kommunism, och där marknader blomstrar på grund av delandet av information och idéer, inte trots det.
Är jag naiv nu? Så kallade pragmatiker skulle hävda det...
Förklara för mig varför musikindustrin tjänar pengar då, trots att musiken har varit gratis så länge. Förklara för mig hur man värvar terrorister att angripa rika länder som öppnar sina patent, så att malaria och andra farsoter i tredje världen slutligen kan botas. Jag menar, hur ska Bin Ladin övertyga folk om att Väst är Satan om vi faktiskt bidrar till att rädda miljoner människoliv i Tredje Världen istället för att lägga all kräm på bantningspiller?
Jag är, trots mycket skit därute på wilda wackra webben, lite optimistisk.
Lisa Magnusson skriver en otäckt träffsäker artikel i Aftonbladet - ej PP-relaterad, men det här är min blogg och jag länkar vad jag vill ;)
Anaïs: Ja i HADOPI-omröstning
Frankrike har antagit HADOPI-lagen, en repressiv lag liknande IPRED, men på steroider, och själva orsaken till att Frankrike in i det sista slogs mot tillägg 138/46 i Telekompaketet.
Nu blir det alltså fritt fram att stänga av människor från webben, utan rättslig prövning. "Three strikes, and you're out" är modellen.
Återstår att se vad författningsdomstolen säger om saken, och hur det här tas emot i resten av EU, då 138/46 som påbjuder en riktig rättslig prövning, faktiskt finns kvar i Telekompaketet, även om inget är avgjort ang dess slutliga innehåll, förrän i höst.
Det jag oroar mig för, är om fler stora europeiska länder följer Frankrikes exempel nu, innan förlikningen om Telekompaketet sker i höst.
För om Italien, Frankrike och några fler av de stora har stiftat repressiva lagar, kommer de att arbeta hårt för att Telekompaketet inte ska innehålla något som ställer till bekymmer för dem i deras iver att tyrannisera Internetanvändare.
Uppdatering: H.R. 1966

... Eller Megan Meier Cyberbullying Prevention Act, som jag hänvisade till nyss.
Kollade lite djupare.
Här har vi alltså, från USA, ett skolexempel på lagförslag med ädla förtecken som tigger och ber om ändamålsglidning. Förslaget är inlämnat den 2 april i år.
Ett utdrag:
`(a) Whoever transmits in interstate or foreign commerce any communication, with the intent to coerce, intimidate, harass, or cause substantial emotional distress to a person, using electronic means to support severe, repeated, and hostile behavior, shall be fined under this title or imprisoned not more than two years, or both.
Alltså:
Upp till två års fängelse för kommunikation som kan kallas fientlig eller kränkande, har för avsikt att trakassera eller skrämma eller orsaka känslomässig skada.
(1) the term `communication' means the electronic transmission, between or among points specified by the user, of information of the user's choosing, without change in the form or content of the information as sent and received; and (2) the term `electronic means' means any equipment dependent on electrical power to access an information service, including email, instant messaging, blogs, websites, telephones, and text messages.'.
ALL elektronisk kommunikation, således... Eller vänta! Fax nämns inte, så jag kanske kan faxa hotbrev?
Det här förslaget stöds på det faktum att barn och ungdomar nätmobbas i hög omfattning via allt från Facebook och Myspace till mobiltelefoner och annat. Självklart är mobbing, på och utanför nätet oacceptabelt...
Men här är en vag och klumpigt formulerad lag som öppnar för tolkningar som inte var avsedda - effektivt blir gräl över Internet eller telefon åtalbara om lagen släpps in och tillämpas bokstavligen, vilket skulle gå rakt emot USA:s konstitution, tillägget om yttrandefrihet.
Megan Meier's öde är tragiskt, och tyvärr inte ovanligt, men är det verkligen rätt att 'hedra' hennes minne med ett vansinnigt lagförslag som H.R. 1966?
Känns inte det här lite som en global trend?
Tycks ha fastnat i sociala medier...
Jag talade om hur Internet stärker demokratin, så därför nu en konkret demonstration av hur sociala medier ger enorma möjligheter för vem som helst att delta aktivt i samhällsdebatten:
Idag läser jag... öh, tittar på Erik Laaksos blogg. Erik är sosse och residerar i Tierp, och tillhör en av de bloggar jag följt rätt intensivt sedan FRA-debatten, eftersom Erik inte bara är en klok man, utan också en av de sossar som fattat det där med integritetsfrågan.
Kolla särskilt intervjuerna med kandidater till Europaparlamentet hos Laakso, för ett utmärkt exempel på vad sociala medier kan vara.
Calandrella, är en partikamrat. I den gamla politiska världen sett skulle hon pga sin låga ålder vara hänvisad till att vara ett underbarn i någon diskussionsklubb i ett politiskt ungdomsförbund, och få nedlåtande 'vänta till du blir (kring 50+) stor' -förmaningar , om hon ville yttra sig i den 'stora vuxna' politiska arenan. Tack och lov för oss som aldrig fått chansen att höra det hon har att säga annars, har Calandrella en blogg - och en jävligt bra sådan, dessutom. (Han hon den det... Calandrella anger inte ett kön, så jag väljer ett som passar namnet. Diskussion har förekommit, som jag av respekt för Calandrellas val inte kommer att ta hänsyn till.)
Anaïs har en mycket speciell plats bland bloggarna jag läser. Jag stötte ihop med Sfinxen hos Blogge innan hon tog steget från bloggtroll till bloggare. Hade det inte varit för henne, hade jag knappt vetat vad HADOPI är. Nu kan jag följa de närmast farsartade turerna kring omröstningen mer eller mindre live.
En av de viktigaste och mest informativa bloggarna för den som intresserar sig för piratfrågor i ett europeiskt perspektiv, och dessutom rolig att läsa. Tack Anaïs... Jag sa ju att det här skulle bli bra ;)
Humor når fram där argument inte alltid gör det. Det har Tankesmedjan Limbo (Illuminati sedan 1914) tagit fasta på... Eller... Nej det har de inte alls. Badlands Hyena är fullkomligt seriös, och absolut inte satir. Det är inte ens en blogg. Så det så!
För inte så många år sedan fanns bara tidningar, radio och TV. Någon som förstår min vilja att slåss för att det ska hållas fritt och tillgängligt även i framtiden?
Jo, apropå det...
På andra sidan Atlanten lämnades nyligen ett lagförslag in, kallat Megan Meier Cyberbullying Prevention Act, eller H.R.1966. Det sägs vara riktat mot nätmobbning, men föreslår upp till två års fängelse för 'hostile speech' genom kanaler som e-post, msn, bloggar, telefoner eller webbsidor. Gissa om större delen av Internet blir jävligt olagligt om det där skitförslaget, skrivet av hjärndöda kretiner som...
Shit.
Det där hade jag kunnat få två år på kåken för.
lördagen den 9:e maj 2009
Jag kan till och med sträcka mig till att blogga

Jag erkänner...
Jag har dyrt och heligt svurit på att inte göra en del saker i mitt liv. Nu har jag brutit två av dem på kort tid - jag skulle inte bli aktiv i ett politiskt parti, och jag skulle aldrig, aldrig börja blogga. Det är inte första eller sista gången jag går emot vad jag säger.
... Och ibland måste man ju.
Det är här jag kommer ut och tar steget från bloggtroll till bloggare, även om det nog dröjer innan jag skriver fler inlägg här. Fast man vet ju aldrig - våra makthavare har på sistone lyckats motivera mig på ett sätt så effektivt, att jag nästan önskar att de kommit på det tidigare.
Gör mig skitförbannad. Det funkar.
Du, kära läsare, vet det, eftersom jag skrivit mitt första egna blogginlägg nu, efter att ha nöjt mig med att vara ett troll på andras bloggar så länge. När folk undrat varför jag inte bloggar själv, har jag svarat som det är: det finns bloggar redan, som säger det viktiga, och det är viktigare att rikta uppmärksamhet mot det de har att säga, än att alla ska starta en varsin blogg för att säga samma saker. Jag har tagit upp utrymme i deras aktivitetsfält, när jag känt mig manad. Jag har försökt vara uppmuntrande, konstruktivt kritisk, och hålla en hyggligt rumsren ton, men jag har självklart stoppat foten i munnen en hel del, och ibland kläckt ur mig den där typen av korkade grejer man slänger ur sig 4 på morgonen, för att det verkar som en bra idé just då.
Jag kommer säkert göra det igen.
Jag är numera politiskt aktiv i Piratpartiet för att de lovat driva en politik jag tror behövs just nu, för att engagemanget behövs, OCH för att jag inte har rent mjöl i påsen. Precis som 99,99999% av mänskligheten har jag något att dölja. Saker som bara tillhör mig, och de jag väljer att dela det med.
I "det allmänna bästas" intresse har nu våra makthavare beslutat att det är intressant för dem att övervaka mig. Det är säkert sant att de inte är intresserade av kärleksbrev, dagboksanteckningar eller annat privat, men det spelar ingen roll – det faktum att allt jag delar med mina närmaste med det underbara kommunikationsmedel som Internet är, ska filtreras och kontrolleras utifall att…
Jag är brottsmisstänkt, för att jag använder Internet. Min privata sfär kan komprometteras, min yttrandefrihet beskäras, min kommunikation avlyssnas, och min rättssäkerhet tas ifrån mig.
Men har de inte rätt då? Jag sa ju själv att jag inte har rent mjöl i påsen?
Det är helt sant, men i ett samhälle som eftersträvar den här typen av kontroll har ingen det, allra minst de som driver utvecklingen mot strängare övervakning. De friheter som står på spel har ytterst lite med en föråldrad skivindustri eller fildelande datornördar att göra. Vår demokrati har stärkts av Internets framväxt, då möjligheterna att kommunicera idéer, byta information eller granska media och makthavare aldrig har varit större för den enskilde medborgaren än de är nu. Detta skrämmer så klart vissa, och därför har repressiva lagar införts, som tigger om att missbrukas genom sin själva natur. Ändamålsglidning sker redan med FRA, och vi har inga garantier för att det inte kommer mer. Faktum är att vi redan ser det komma vid horisonten.
Jag talar inte om en konspiration, utan om en etablerad ordning som byggts och förstärkts för att motstå förändring, och den elit som styr den agerar nu på det sätt strukturen de lever i symbios med kräver. Vårt samhälle förändras, och makten och kontrollen förskjuts och läcker genom de allt större hålen. Det är inte ens konstigt, egentligen – samhället har alltid gått igenom förändringar, och det har alltid funnits de som varit beredda att gå mycket långt för att bromsa eller styra utvecklingen.
Människor har också kämpat och dött i hundratusental för de friheter vi har idag, och om vi inte försvarar dem, vad gör det oss till?
Om du, läsare, tror som jag att vi alla har något att dölja, och att i stort sett ingen har rent mjöl i påsen, vilken grupp ska vi vara extra vaksamma på? Är det vi medborgare som ska synas i sömmarna, eller de som sitter vid makten? Vem är egentligen arbetsgivaren som borde se till att klåfingriga anställda inte pillar på saker de inte har anställts för att tafsa på?
Frågan är retorisk, ställd för att jag ska få upprepa mitt favoritmantra igen: det är såklart vi som ska granska makthavarna, och inte tvärtom. Tar vi oss inte tid och energi till det, förtjänar vi dem.
Vad gör du?
Uppdatering: Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!