torsdagen den 30:e juni 2011

Hoppsan, och hoppsan IGEN, Alliansen


Jaha...

"Oförutsedda konsekvenser" har det hetat från allianshåll när man diskuterat sjukförsäkringsreformens konsekvenser, och så visar det sig igen att man ljugit sig blå ( SR, GP, HD, SvD, SVT, Dagens Arena).

Någon som minns Lars Sjöblom? Vad säger man?

Sannolikt så lite som möjligt. Vi lär i alla fall inte få se Reinfeldt kommentera, om han nu inte får för sig att gå ut och prata om läktarvåld igen... Kanske får vår mest anonyme minister, Ulf Kristersson, synas i media lite nu med ett Schlingmanskt icke-svar. Han har ju fått öva lite redan:





Jag tror dock att den Reinfeldtska Tystnaden har överlevt sitt bäst före-datum, för det börjar bli för uppenbart:

Vår regering tycks ha en hel del problem med sanningen.

Vad? Du trodde det var allt...? Nej då, det kommer mer:

Nyheter 24 publicerar, apropå lögner och skitsnack, en story angående USA:s roll i FRA-lagen, och styrker en teori jag skrev om i ett tidigare inlägg, Cyberkriget och Tystnaden.

Jag frågade:

"Förklarar inte USA:s bedömning av Sveriges viktiga strategiska läge, tillsammans med det som framkommit om regeringens tjänstvillighet inför USA:s krav varför FRA:s signalspaning mot utlandet är så oerhört viktig för Alliansen?"

Ibland hatar jag att ha rätt.

Jag får således gratulera regeringen till att ha lyckats bli avslöjade med lögner om både FRA-lagen OCH sjukförsäkringsreformen idag.

Välkomna till informationssamhället - skit läcker ut.

7 kommentarer:

  1. Jag twittrade för flera år sedan, redan under Alliansregeringens första höst 2006, att jag anade en ny mediehanteringsstrategi hos Nya Moderaterna, där man frångick det dittills gängse rådet att pudla, lägga korten på bordet, vara öppen och tillgänglig etc. Istället körde man tystnadens och otillgänglighetens taktik. Den är precis som du säger uppenbar och fruktansvärt irriterande, men kanske bara för oss som kritiskt och engagerat följer sådant här. Trots allt och än så länge kan denna mediestrategi inte beskrivas som något annat än en succé...

    Finns det en bortre gräns för hur långt den strategin kan sträckas innan allt brister? Ja, kanske. Men framför allt tror jag att en fi(g/l)ur som Juholt, någon som snarare snackar för mycket och är lite för engagerad och vanlig, kan komma att destabilisera det politiska klimat i vilket frånvaro (närvaro endast i form av landsfaderlig ande) fungerar.

    SvaraRadera
  2. @Marcus:
    Visst har mediehanteringen varit en succé hittills, det råder det inga tvivel om. Mest fantastisk var ändå kontrollen över debatten man utövade under valet 2010, där pressen närmast gjorde frivolter på kommando i sin iver att rapportera det Alliansens partiledare fann för gott att prata om. Bara mot slutet anade man en spricka i fasaden, när just sjukförsäkringarna kom på tal.

    Dock: Så mycket succé strategin varit, tror jag att den kan bli en lika stor katastrof om den fallierar. Det är lätt att se förtroendekrisen som skulle kunna uppstå om det här slår bakut en gång för mycket.

    SvaraRadera
  3. Nja, nu gäller det bara att tiga sig genom dagen, sedan börjar sommaruppehållet. När hösten kommer kan man ta nya tag mot läktarvåldet och dela ut ett jobbskatteavdrag till.

    Det är lugnt.

    SvaraRadera
  4. @Anonym:
    Jag anmäler mig frivillig att hjälpa till.

    Om Timbro ger mig en miljon kan jag åka till Almedalen och bränna hälften, och sedan få någon att anklaga mig för sexköp.

    Det torde distrahera media tillräckligt.

    SvaraRadera
  5. Tack för en bra blogg :)

    Håller fullständigt med om sjukförsäkringen, FRA, och medias hovsamhet. När valrörelsen inleddes sa Maud Olofsson att "integritetsfrågan var en icke-fråga" :( Sen handlade valrörelsen bara om vilka som gav mest pengar i plånboken och vad man skulle göra om Sd blev vågmästare. Piratpartiet, som var/är det enda parti som varnade för denna utveckling teg man ihjäl, antagligen på order av amerikanska ambassaden. Efter valet kom genast terrorhoten i Göteborg, sen avslöjades att utländska underrättelsetjänster spionerat på svenskar via FRA, men det glömdes snabbt bort tack vare lagombomberna på Drottninggatan samma dag (eller möjligen dagen innan) som det skulle diskuteras i debattprogram på TV (kommer inte ihåg vilket). Ämnet ändrades följaktligen från FRA-föräderiet till terrorism :(

    Varför rotar media inte i statistiken om nöffnöff-influensan utbredning i olika länder. Om jag fattat saken rätt, var dom inte mer influensasjuka på kontinenten, med mycket lägre vaccineringsgrad, än i Sverige?

    Varför omnämndes inte bildergbergmötet i Sankt Moritz i Schweiz i börjam av juni (2011) med ett enda kommatecken i media, trots omfattande protester där av bl a parlamentsledamöter? På mötets agenda lär bl a finnas kommande internetcensur :(

    SvaraRadera
  6. @Ingvar:
    Tack för en intressant kommentar.

    Vad gäller media får jag ofta en känsla av att det handlar om bekvämlighet i minst lika hög utsträckning som politiska agendor. Visst är de stora nyhetsredaktionerna ofta väldigt tätt knutna till politiska partier, men... Ibland undrar jag om det inte är precis samma fenomen som när den där stereotype slarvige snickaren gör ett skitjobb av ren lättja, eller när en präst som tappat tron sedan åratal stannar kvar i yrket för att få full pension.

    Det är svårt och krävande att gräva fram uppgifter som ingen frågar efter, och som många har ett intresse av att hålla tyst om.

    Ett av de mer anmärkningsvärda exemplen är rapporteringen av EU:s dagliga arbete, då vi genom Lissabonfördraget flyttat ännu mer makt dit. Ändå beter sig gammelmedia som om riksdagen är den enda viktiga politiska arenan.

    Högst ansvarslöst av gammelmedia.

    SvaraRadera
  7. @Beelzebjörn
    Var god :)

    Förvisso. Förr var journalistyrket ett krävande och farligt jobb. Idag verkar drömmen för blivande journalister vara att intervjua varandra i tevesofforna. Åtminstone är ovanstående vad mina fördomar säger mig *skäms*.

    Betr nöffnöff-sjujkan borde jag hänvisat till ett par av kommentarerna i en artikel i Dagens Medicin.

    F ö är det fria syndiga Internet samt därefter en gammal kär vän som räddade mig från sprutan. Han har jobbat som labassistent på bl a Ö sjukhuset och gick i taket då ha fick se att etylkvicksilver (thimerosal) används som konserveringsmedel. Det har det gjort tidigare också, bl a i barnvacciner. Enligt honom har kvicksilver inget alls att göra i mediciner. Tydligen finns det också andra lösningar eftersom man i Tyskland tillhandahöll ett annat vaccin (Celvapan från Baxter) för politiker och militärer som varken innehåller kvicksilver eller skvalen, medan Pandemrix tillhandahölls det vanliga folket. Det var ordentligt liv i tyska medier om det. Jag hittade dit från Newsmill Skvalen är en adjuvans som är totalförbjuden i USA, men som det finns mångdubelt mer av i folkvaccinet (Pandemrix) än vad som någonsin förekommit i något amerikansk vaccin.

    I Svenska medier såg man givetvis inget av det. Förlåt om jag kommit lite off topics, men jag tror det mesta hänger ihop..

    SvaraRadera