Man frestas, om man antar att de har rätt man, att ställa en hel del frågor: Jobbade han ensam? Hur tänkte han? Hur länge hade han planerat?
... Och VARFÖR gick den Norska polisen ut med en siffra på ett tiotal döda medan alltså minst sjuttio ungdomar fortfarande saknades? Nå... Det blev ett inlägg till:
En liten stund efter förra inlägget kom nyheten.
80 döda.
Minst.
Bara på Utöya.
Artikeln talar om att gärningsmannen använt ett automatvapen (vilket jag tolkar som ett vapen kapabelt att avfyra automateld, vilket normalt sett endast är tillåtet med en samlarlicens), ett hagelvapen och vad man kallar 'handvapen', vilket kan läsas som antingen en pistol eller någon form av tillhygge.
Det är ändå svårt att se hur någon kan döda SÅ många ensam, men jag gissar att det är här polisuniformen kom in - samla lägerdeltagarna tätt ihop under sken av att vara polis. Det är för lätt att föreställa sig vad som hände sedan... Dessutom på en ö.
Ja, jag spekulerar en del nu, men jag vet tillräckligt mycket om skjutvapen för att veta att det inte är counterstrike, och för att orsaka ett så stort dödstal krävs en hel del planering, skjutvana, en begränsad mängd utrymme för målen att sprida ut sig och fly... Och en enorm beslutsamhet.
Det är svårt att föreställa sig så mycket hat.
Bilden av den misstänkte börjar klarna en hel del nu, annars. Så mycket att jag börjar bli helt övertygad om att man har rätt man. Emmanuel Karlsten går in en del på hur Anders Breivik använde sociala medier, och länkar till en hel del statusuppdateringar på Facebook som jag inte kan se eftersom jag inte är medlem.
Däremot kan jag se en blogg, som ska tillhöra Anders Breivik. Den avslutades 2005, men läs lite. Fundera över innehållet. Långdragna, pedantiskt arbetade texter om hur Islam ska bekämpas... I ljuset av händelserna under dagen anar jag att det kommer att färga diskussioner om nationalism och konservatism för ett bra tag framöver.
Bilden av en mycket obehaglig människa börjar framträda. Det passar lite för bra att Anders Breivik drev Breivik Geofarm, vilket gav honom tillgång till stora mängder konstgödsel, vilket är mycket lätt att göra sprängämnen av. Att utlösa laddningarna på rätt sätt och vid rätt tid är en lite knivigare affär, men vem som helst kan lära sig det, om bara viljan finns.
Jag nämnde Gudmundsons blogg i ett tidigare inlägg - och JAG VILL INTE ANTYDA ATT JAG TROR HONOM KAPABEL TILL VÄRRE ÄN KASS JOURNALISTIK, för det tror jag inte. Snarare är han ett exempel på någon som jag definitivt INTE misstänker för att vara kapabel till vansinnesdåd.
...Men kommer vi den närmaste framtiden att se spökena efter Anders Breivik i den typen av texter, såsom Gudmundson och SvD såg mordhot i Galago och vänsterns våldskultur, eller på samma sätt som vi har sett potentiella massmord bakom varje muslimsk galenpanna, trots att väldigt få av även de mer fanatiska galenpannorna någonsin blir en Taimour Abdulwahad?
Hur påverkar det det öppna samtalet? Demokratin?
Hax skriver:
"Nu är det dags för nolltolerans mot främlingsfientligt skitsnack. Jag menar inte att censurera någon. Nej, vad jag tänker på är alla de där gångerna när man helt enkelt inte orkar eller hinner bemöta främlingsfientliga idioter i bloggkommentarerna, på en fikarast, på tågresan eller i bekantskapskretsen. Nu får det vara slut på den flatheten. Striden mot hatets apostlar måste tas varenda jävla gång.
För här står något på spel som kanske rent av överskuggar gårdagens norska tragedi: Principen om alla människors lika rättigheter."
Jag håller med, men var går gränsen för vilka som är Hatets Apostlar?
Vid Kent Ekeroth? Jimmie Åkesson? Dick Erixon? Lars Vilks? Per Gudmundson? Galago? Kvällstidningarnas kommentarsfält?
... Eller här hos mig?
Jag tycker inte helt oväntat att det ligger mycket i det Anna Troberg skrivit idag på SVT Debatt, om att stå upp för det öppna samhället, men klarar vi av att skilja de farliga extremisterna från de som yttrar en åsikt, även när det kommer till nationalister, konservativa och reaktionära?
Jag har funderat på Kent Ekeroths äckligt självbelåtna och skadeglada tweets ikväll. Förutom att han gjort sig ytterligt pinsam för sitt parti, vill jag tro att även han vid slutet av dagen kommer att undra vad han inspirerar med sitt skrivande och sitt twittrande. Kanske sitter han just nu och tänker 'herre jävla Gud'... Vem vet? Han var nog rätt säker på att det handlade om islamister.
Eftersom jag är en arg människa med starka åsikter som ibland slår ut väl hårt i onödan, vill jag egentligen gärna kunna ge till och med honom förmånen av ett tvivel, trots att allt hat han spyr ut sig gör mig precis lika illamående som att sitta och läsa Hamas manifest, Avigdor Liebermans krigshetsande, eller höra apologister tala om hur USA:s tortyr av Guantanamofångar på något sätt kan rättfärdigas.
Återstår att se om jag lyckas. Jag tror inte jag är stor nog för den uppgiften, tyvärr.
"One person with a belief is stronger than 100 000 who have only interests"
Så lyder tweeten som är Anders Breiviks enda, daterad för ett par dagar sedan, när han sannolikt alltså redan hade planerat gårdagens massaker länge.
Tänkvärt. Skrämmande i sitt sammanhang, men tänkvärt. Vad tror du på?
------------------------------------
DN, DN, DN, SvD, SVT, SR
Jerlerup, Frida, Rick, Tokmoderaten, Anna, (S)ebastian, Peter, Svensson, Catify, Magnihasa, Joshen, Högberg, Lars-Erick, Livbåten, Blogghoran, Mary, Kent, Thomas, Yami, Infallsvinkel
... Och ett särskilt omnämnande, ett inlägg av en av Anders Breiviks 'vänner' på Facebook. LÄS!
Mycket tänkvärt blogginlägg.
SvaraRadera/Lasse.S
Svårt att egentligen ha en ide om allt detta. Det är för mkt surr från alla sidor.
SvaraRaderaJag själv känner bara att det finns en oärlighet i sv media, som envisas köra med högerextrema kortet. Knapp Norsk media gör detta.
Han vad Israelvänlig, sen när började högerrörelsen digga israel?
@Lasse S:
SvaraRaderaTack :)
@Roger:
Surr blir det mycket av, ja, och oärlighet... Alltså, jag nämnde det i förra inlägget - det är illa att gammelmedia över lag satsar på snabba nyheter för att överträffa varandra, snarare än att satsa på fakta och fördjupning.
V g Israelvänlighet är det inte ovanligt. Vilken del av högern menar du? Konservativa debattörer som Dick Erixon, SD:are som Kent Ekeroth och folk i den mer 'moderata' högern är väldigt ofta Israelvänner.
Men varken Dick eller Ekeroth är högerextrema. Isåfall är ju Norges statsminister med högerextrem, som fullt ut respekterar staten israel.
SvaraRaderaSe saker för vad de är. Totalitära ideer, förgiftar sinnet. Spelar ingen roll om det är islam, nazism, kommunism, eller sionism. Det leder till samma sak. Förtryck av människor.
Dick, vågar röra i det som ingen annan gör. Han gör det som alla journalister borde göra. Ställa varförfrågor, och fortsätta ställa frågor. Det finns problem, vi inte kan sopa under mattan
Vad gäller ekeroth, så borde den mannen skickas på en lång semester. Har respekt för honom då det kommer till hans kunskaper om islam. Men hans twitterrage, det ger jag inte mkt för.
@Roger S:
SvaraRaderaVi kan konstatera ett par saker här.
Vi har olika idéer om vad som är högerextremt, men okej, du pratar om den yttersta kanten - nynazister etc.
Vi har också lite olika åsikt om Erixon, som jag ser som en reaktionär megafon, som tar varje tillfälle att fördöma övergrepp och vidrigheter på den ena sidan, för att sedan ursäkta den egna. Skapar Sverige en Teaparty-rörelse för den neokonservativa bombhögern, ser jag Dick som en självklar kandidat till ledande position.
Vi är även rörande eninga om att Ekeroth verkar behöva chilla en stund på någon kurort ;)
Vad skiljer SD-kräkens 'Vad var det vi sa' twittrande efter självmordsbombaren i Stockholm från detta
SvaraRadera"Det underrättelsetjänsterna varnat för, en attack i en europeisk stad av samma slag som i Bombay, har nu inträffat. Många är de som negligerat och fnyst åt hoten om nya dödliga terrorattacker. Det kanske är dags att vakna nu."
och detta
"Om detta visar sig vara riktigt, betyder det att de som raljerat och hånfullt förkastat de hotbilder som lyfts fram från underrättelsetjänster, i själva verket bjudit in till attackerna. De har lockat våldsverkarna till vår påstått lugna hörn av världen, just därför att vi är så förbannat naiva."
som Erixon skrev igår?
Annat än att Erixon skrev det långt innan man visste något om vilket som låg bakom?
Dagen efter kommer ny post av Erixon, när han då förstår att det inte är muslimer bakom det hela.
SvaraRaderaHan känner sig förvirrad, verkar inte fatta hur det här kunde ske, han kanske borde göra ett studiebesök till Oklahoma City?
Sen ägnar han resten av posten åt att attackera vänstern, vad de nu har att göra med något i Oslo, annat än agerat måltavlor för högerextremisten.
Vad posten helt saknar är en ursäkt för något av det han skrev dagen innan, när han drog slutsatser från ingenting. Istället kryper det in en mening där han hävdar att terroristen har använt sig av 'jihadmetoder'.
Vilket inte förvånar någon som är bekant med vad han skriver.
@XP:
SvaraRadera"Fair and balanced", brukar väl vara mottot för hans sätt att vinkla saker? ;)
Trots att det verkligen inte var någon islamistisk kraft inblandad i detta horribla dåd, drar sig inte högerskribenten Mats Dagerlind för att plocka politiska poäng på det inträffade (ironiskt - och en smula skrämmande - nog samtidigt som han anklagar alla "kulturrelativister" för att göra samma sak):
SvaraRaderaSkamlöst, Dagerlind
Om "extremhöger" nu kan betyda allt från Israelvän till Israelhatare beroende på vem man frågar, känns det nästan som ett begrepp som förvirrar mer än det förklarar, så med tanke på det borde man kanske reservera begreppet (extremhöger) till att bara beteckna extremt kapitalistiska moderater och liknande som vill ha särskilt kraftigt sänkta skatter, alltså de som är särskilt mycket höger i blockpolitisk mening, och använda något annat ord (eller andra ord) för att beskriva nazister/nationalister/rasister/främlingsfientliga/Israelhatare/Israelvänner/kulturkonservativa/Breivik etc?
SvaraRaderaDen gemensamma delen "höger" i orden "höger" och "extremhöger" gör att de som bara är väldigt långt till höger i betydelsen kapitalist/nyliberal/moderat lätt antas stå nära extremhöger i betydelsen nazist eller liknande, något som gör åtminstone mig förvirrad eftersom stora delar av de som är i ren blockpolitisk mening höger, d.v.s. nyliberaler, moderater och liknande, oftast är allt annat än nazister, inte minst genom att en del av dem själva är, eller har nära och vänskapligt samarbete med, förmögna judar med väldig makt i samhället. Finns det någon enda jude i hela världen som är nazist eller medvetet upprätthåller vänskapsband med nazister, eller vice versa? Frågan är inte retorisk, jag har uppriktigt sagt svårt att se varför man kallar nazister för extremhöger och rika judar för höger utan att bekymra sig om att man därmed ger två diametralt motsatta läger samma grundbeteckning: höger.
Något som ytterligare talar för att sluta kalla så kallade "främlingsfientliga" personer för extremhöger är att till exempel Sverigedemokraterna, som kallas extremhöger, till stor del har samma åsikter som vänsterblocket; de har ju ställt sig på den vänstra sidan och fällt regeringen flera gånger nu under sitt första år vid makten. Att SD oftast ändå ställt sig på höger sida d.v.s. regeringssidan kan bero på att de inte vill utlösa nyval eftersom folket då skulle kunna genom taktikröstning beröva dem vågmästarpositionen. De sitter säkert i riksdagen nu och vill inte äventyra det. De kan alltså mycket väl vara mycket mer vänster i hjärtat än vad de hittills gett sken av. Att vara konservativ, d.v.s. vilja konservera det som är, är ju i Sverige idag i praktiken att vara sosse eller något åt det hållet, eftersom det är sossarna som byggt upp Sverige sådant det nu fortfarande är (högeralliansen har ännu inte förändrat fördelningen av egendom mellan rika och fattiga i Sverige särskilt mycket sedan de tog över efter sossarna, även om media i försäljningssyfte har försökt ge sken av att så skulle vara fallet). Så om SD är konservativa i fördelningspolitiska frågor, vilket de ju antas vara, borde de alltså "i hjärtat" vara ungefär som sossarna varit de senaste årtiondena, eftersom det nu är det som är att vara konservativ, att vilja konservera det rådande. Det vill säga vänster snarare än höger, i jämförelse med var alliansens partier (om de ska vara uppriktiga) står. SD vill bara inte visa det än, eftersom de som sagt inte vill utlösa nyval.
SvaraRaderaJu längre till höger ett svenskt parti står, desto mer verkar det vilja blanda sig i andra länders angelägenheter genom att bland annat skicka svenskar ut i krig i mellanöstern, och ju längre åt vänster ett parti står desto mindre av sådan krigslust finner man i det - och Sverigedemokraterna tycks på den skalan befinna sig lika långt till vänster som Vänsterpartiet! Och ändå kallas de extremhöger?
Är det månne så att när man är tillräckligt extremt höger så blir man plötsligt i någon mening detsamma som extremt vänster? Som i gamla dataspel som Pacman - att när man försvinner ut i högerkanten av skärmen dyker man plötsligt upp i vänsterkanten?
SvaraRaderaSka man nöja sig med att helt enkelt bunta ihop all "extremhöger" och all "extremvänster" och stämpla dem allihop som "extrema", kort och gott, "i någon av dataskärmens ytterkanter" så att säga, utan närmare specificering av plats på höger-vänster-skalan? Det borde innebära att extremvänster som tar avstånd från extremhöger borde ta avstånd även från sig själva och sluta vara extremvänster. Om det nu bara blir eländigare ju längre ut åt någondera kanten man kommer, talar inte det för att det allra mittersta partiet borde vara det vettigaste? (Vilket nu det är!) (Så typiskt svenskt förresten: lagom är bäst...)
Rent blockpolitiskt borde ju logiskt sett "extremhöger" bara betyda att man vill avskaffa alla skatter, d.v.s. libertarianism a la Ayn Rand, typ. Visserligen kan libertarianism tänkas i praktiken leda till ökad diskriminering av främmande folkslag, genom att libertarianism innebär att varje företagare har rätt att diskriminera platsansökande, anställda och kunder så mycket han vill på basis av hudfärg och vad annat han vill, men det finns inget i libertarianismen som automatiskt och oundvikligen går hand i hand med vad man brukar mena med begreppet "extremhöger"; det bara verkar så i den mån enskilda libertarianer råkar vara främlingsfientliga utöver vad libertarianismen kräver.
Och om vänstern verkligen tror att det naturliga för människor är att inte diskriminera främlingar, har de väl inga skäl att anta att ett libertarianskt styrt samhälle skulle bli särskilt främlingsfientligt, då ett libertarianskt samhälle på grund av avsaknaden av statlig styrning ju inte borde bli mer främlingsfientligt än vad dess individers enskilda ställningstaganden till främlingar vore, något som knappast skulle påverkas av en övergång till libertarianism om nu inte främlingsfientlighet är en naturlig del av att vara människa, vilket vänstermänniskor hävdar (och/eller utgår från).
Angående hur Breivik kunde hinna med att döda så många som 85 (eller fler) på ön, säger tydligen någon eller några av ungdomarna som var på ön sig ha hört skott från fler än ett håll samtidigt, något som i någon mån talar för att det på ön fanns en eller flera medbrottslingar till Breivik under åtminstone en del av den tid massakern pågick. Det tog ju tydligen ungefär en timme från det att skjutandet började till det att polisen kom fram till ön, så eventuell(a) medbrottsling(ar) kan väl gott ha hunnit fly innan polisen kom fram, och ändå ha hunnit hjälpa Breivik döda många fler ungdomar än vad han ensam skulle ha hunnit döda.
SvaraRaderaEn sak som dock talar för att Breivik kan ha hunnit döda alla de minst 85 ungdomarna på egen hand är att det fanns över 600 ungdomar på ön från början och att säkert många i panik inte tog till de bästa flyktstrategierna. Man kan anta att en del av de som gömde sig för honom avslöjade sig genom att gråta, prata med sina anhöriga och nära vänner i telefon, att deras telefoner ringde när anhöriga etc ringde tillbaka till dem etc, innan de insåg att de borde hålla sig tysta. De var tydligen bara 14-15 år många av dem, så det är inte konstigt om de inte reagerar med en optimal strategi. Samt att ön var ganska liten och svår att gömma sig på. Många av dem gömde sig tydligen i tält och var därmed lätta måltavlor. Det var väl bara för Breivik att knata runt och skjuta på allt som kunde vara eller innehålla levande människor. Om Breivik i genomsnitt skjöt ihjäl en till två personer i minuten var det inga problem för honom att hinna skjuta ihjäl 80-90 personer på en timme.
Rent psykologiskt var det kanske svårt för honom (om han aldrig mördat tidigare) att mörda den första personen, men bombdådet fungerade antagligen som en "uppvärmning" (där orsakade han folks död mer indirekt, vilket antagligen rent psykologiskt inte var lika svårt som att skjuta folk) och efter det såg han väl sig inte ha så mycket att förlora på att fortsätta sin plan (inte minst med tanke på att ytterligare mord när man redan begått massmord ger extrem "straffrabatt" per mord, ja alla mord på ön blir nog "gratis" för honom på grund av att en handfull personer dog i Oslo). Man kan anta att den psykologiska hämningen mot att döda släppte när han hörde att hans Oslo-dåd tagit en handfull liv. Efter sitt första mord på ön visste han väl att han skulle hamna i fängelse i vilket fall som helst, så han kunde "lika gärna" köra vidare enligt planen helt hämningslöst. Därmed skenade mördandet nog vidare som på löpande band på den där ön. Befrielsen från alla hämningar kan även förklara hans jublande.
Kanske borde systemet med straffrabatt ses över, så att det alltid kostar avsevärt mer för en mördare att mörda ytterligare människor efter att redan ha mördat många. Frågan är bara hur man överträffar livstids fängelse i hårdhet. Tortyr?
Problemet är att det är ett sluttande plan. Om det sker ett eller två ytterligare terrordåd till i Norden av ungefär samma omfattning, börjar man kanske lagstifta om tortyr även som förhörsmetod på misstänkta, som avskräckningsmetod på oliktänkande, som i Kina, och så rätt vad det är så har västerländska demokratier förvandlats till totalitära regimer som är tusen gånger värre terrorister mot sina folk än vad någon individuell terrorist någonsin var. Det känns kanske i förstone betryggande att Norges statsminister nu intygat att Norge inte kommer att slå in på en sådan väg. Frågan är bara om sådana löften går att lita på. Jag menar, sedan när kan man lita på politikers löften? Och kan man ens hoppas på ett liknande löfte från vår egen statsminister? (För att inte tala om att löftet hålls också?)