tisdagen den 31:e maj 2011

Jemen: stilstudie i att släcka eld med bensin



Videon ovan kommer från Taiz, Jemen, där regimen dränkt området i bensin och sedan satt fyr på det för att skingra demonstranter som slagit läger där. Det har också förekommit en hel del skottlossning, och i huvudstaden verkar det nu vara så illa att många rubriker talar om inbördeskrig.

Jemen såg ut att vara på väg mot en fredlig lösning tills den 23:e maj i år, när den sittande presidenten vägrade skriva under ett avtal om att avgå i utbyte mot åtalsimmunitet för brott begågna under sin ämbetstid. GCC-länderna som hjälpt till att medla (medan Saudiarabien samtidigt skickat soldater för att skjuta mot demonstranter i Bahrain) meddelar nu att de ger upp försöken.

Nu hävdar regimen i Jemen att man samtidigt kämpar mot Al Qaida, något som jag fäster noll tilltro till - jag säger inte att det inte finns terrorister i Jemen, men jag litar inte ett dugg på en regim som ägnar sig åt mordbrand mot sin egen befolkning och sedan talar om hur de bekämpar militanta islamister.

EU Observer beskriver Jemen som "strategiskt viktigt för EU i Kriget mot Terrorismen", och hänvisar till Al Qaidas närvaro.

Jag kan tycka att ett krig mot terrorism inte borde exkludera regeringar som begår terrorhandlingar mot sin egen befolkning?

Hur som helst lär regeringens attacker på civila knappast försämra rekryteringsläget för militanta grupper i landet. Många jemeniter är nog vara beredda att svära trohet till vilken grupp som helst som kan förse dem med en AK-47 eller några kilo semtex att slå tillbaka med.

Jag vet inte egentligen om jag vill klandra dem för det. Hade det varit svensk militär eller polis som sköt på civilister på det här sättet skulle jag helt klart vara beredd att svara med våld.

-------------------------------------------------

Lite länkkärlek idag känns på sin plats:
Niklas Dougherty, Svensson, Annarkia, Hax och Röda Malmö diskuterar Kungen som jag inte orkar kommentera utförligare än jag redan gjort. Känns skönt att andra tar den faktiskt viktiga bollen om monarkin. Kungens liggande skiter jag i men jag välkomnar diskussionen om monarkin som kommer i skandalens kölvatten.

Bitcoin har varit på tapeten. Rick lägger sina sparpengar på bitcoin, medan Cornucopia har en mer skeptisk syn. Värt att läsa. Själv vet jag för lite för att kunna bedöma vem av dem som har rätt, men vi lär höra MYCKET mer om bitcoin inom kort.

Några av mina andra favoriter, i ingen särskild ordning så: Livbåten om engagemang och tvivel, Magnihasa om bloggläsare, Lando om apati, Jerlerup om den fjärde statsmaktens nödvändighet, och slutligen Farmor Gun med ett MYCKET läsvärt och informativt inlägg - Läs!

måndagen den 30:e maj 2011

Spanjorvårstädning medelst batong och tårgas?



Snubblar över lite nytt material om läget i Spanien via en annan före detta piratpartist: David Bergström.

Det verkar som om läget börjar bli obehagligt. För inte länge sedan gick protesterna lugnt till, trots demonstrationsförbud under valet. Jag hörde till och med om platser där poliser glatt demonstrerade tillsammans med befolkningen.

Tyvärr höll inte den romansen.

Nu talas det om eldgivning (vilket jag utgår från hittills handlar om gummikulor som SVT rapporterar ovan, annars har vi ett alldeles eget Syrien i sydeuropa) och överallt dyker det upp videoupptagningar av poliser som minst sagt brutalt skingrar massorna. Ett urval av dessa finns på Roarmag och en av de starkare kan beskådas på 20 minutos. Den är inspelad i Barcelona.

Apropå Barcelona valde spansk TV att rikta bort kameran från plakat och demonstranter under fotbollsmatchen mellan Barca och United.

Hur påverkar detta Sverige då?

Hittills har det varit väldigt tyst i media, med endast sporadiska artiklar här och där, men nu verkar demonstrationerna sprida sig vilket man kan läsa om i bl a dagens GP, DN, SvD och Ekuriren.

Samtidigt är det väldigt tyst om våldet. DN Ekonomi menar t ex i artikeln länkad ovan att:

"Den spanska regeringen har hittills avstått från att ge polisen order att skingra demonstranterna, trots krav från affärsidkare och lokala myndigheter."


Uppdaterad 06:41 idag, efter vad DN anger i skrivande stund. I så fall har det gått utför fort? Vad är det jag ser på SVT? Vad är det jag läser om i Dagens Arena från den 27:e?

Våldsamheter har definitivt ägt rum före 06:41 idag, så om inte på regeringens order - på vems? Eller är DN helt enkelt illa underrättade? Det ska bli intressant att gräva lite mer.

Alejandro Caviedes och Ulf Bjäreld har skrivit om Spanien och svensk media. Bjäreld reder förtjänstfullt ut en del idéer om varför det här inte slår igenom hårdare i svensk media. Jag håller med om problematiken han ställer upp i slutet av sitt inlägg, angående medias nyhetsurval:

"Här finns risk för cirkelresonemang. Om svenska media bara rapporterar om det som publiken anses ligga "nära" så kommer samma publik att fortsätta uppfatta vissa företeelser som "nära" eftersom medierna rapporterar om just dem."

Publicistiska beslut som blir självuppfyllande profetior. Känns lite som om det blivit lite av en paradgren i svensk massmedia.

/delete


Inlägget som låg här nyss sög, därför tog jag ner det.

Ligger det kvar i din RSS-läsare ber jag så hemskt mycket om ursäkt ;)

... Inte för åsikterna, utan för slarvig formulering, en massa flummande och allmän spretighet som lätt infinner sig halv sju på morgonen när man tänker "äh, jag bloggar ju för att skriva av mig, inte för att bli hågkommen som den största skribenten i världshistorien - klart jag kan slänga upp lite osorterade tankar".

Sedan tänkte jag igen. Att döma av statistiken är det rätt många som lägger värdefull tid på att läsa det jag råkar sitta och reta mig på för tillfället, och då förtjänar ni faktiskt att jag lägger ned LITE mer energi på inläggen.

Jag gör om och gör rätt, således.

Protect and serve


En liten fundering.

Ponera att jag skulle bryta armen på en kvinna som jag ertappat med att, säg snacka skit om mig eller någon annan bagatell. Ponera att jag sedan skulle förfölja och spionera på henne när det stod klart att hon tänkt se till att jag hölls ansvarig.

Vad skulle åtalspunkterna bli?

En gissning är att det skulle involvera grov misshandel och ofredande.

Vilka skulle mina chanser bli att antas till polishögskolan efter det?

Ganska noll, eller hur?

Så döm om min förvåning när jag läser att en polis som gett en kvinna precis den behandlingen för skitförseelsen att langa över sitt SL-kort till sin pojkvän (och är det inte intressant att polisen inte har bättre saker för sig än att extraknäcka som biljettkontrollanter?) fortfarande anses lämplig att arbeta inom våldsmonopolet.

Först bröt han kvinnans arm, och sedan gjorde han sig skyldig till dataintrång. Till skillnad från i de flesta fall på sistone blev polismannen dömd, men får alltså fortsätta som polis.

Den grova misshandeln... Nej, det är istället fråga om vållande till kroppsskada, som om han genom slarv råkat välta något tungt över hennes arm, och inte vridit upp den på hennes rygg så att den gick av.

Är det bara jag, eller borde företrädare för ordningsmakten inte dömas efter en MINST lika hård måttstock som vi andra när det gäller utövandet av våld, med tanke på vilka befogenheter de anförtros?

Mycket sånt här som går nu...

---------------------------------------------

Även Martin Ekdahl bloggar om domen.

torsdagen den 26:e maj 2011

Napoleon II:s digitala bokbål


En tuffare informationspolitik vill han ha, Frankrikes president Nicholas Sarkoszy.

Information är en av mänsklighetens skitigaste branscher genom tiderna. Så länge vi har haft någon form av samhälle, har vi försökt äga, kontrollera, hemlighålla, begränsa och skaffa oss information. Det har skett medelst spionage, tortyr, censur och i stort sett alla andra tänkbara medel.

Här i Sverige har vi både censur och spionage, och när spionaget blir pinsamt tillämpas den något subtilare formen av mörkläggning i form av moderat mediahantering: Statsministern pratar om fotboll istället.

"Everyone should be expecting the Spanish Inquisition", vore en lämplig devis för varje demokratiskt sinnad människa.

För kunskap är makt, helt enkelt, och de som har makt vill inte dela den.

De flesta svenskar skulle troligen tycka att idéer om bokbål vore fullkomligt vidriga om de skedde i köttvärlden, men dess digitala motsvarighet upprör inte gemene man nämnvärt. Politiker och media behandlar internet som ett slags andra verklighet och lyckats förankra den uppfattningen hos många, vilket gör det möjligt för dem att få undantagslagar för digital information att låta helt rimliga i mångas öron.

Igår avslutades e-G8 forumet i Paris. e-G8 är ett initiativ av Frankrikes president för att bjuda in till diskussion om informationspolitik i anslutning till G8-mötet. På hemsidan kan man läsa en fin inbjudan av herr Sarkoszy, lite som det brukar låta när politiker i samråd med PR-konsulter vill låta visionära och öppna om viktiga frågor som de i själva verket redan har bestämt sig om:

"Whether you are entrepreneurs, heads of companies, engineers, thinkers, journalists, bloggers or simply users of the Internet, I invite you, in the purest grass-roots tradition of the network, to propose, exchange and discuss your ideas, so that you can enrich the meeting of the Heads of State and government of the G8 with your experience and your vision. During these two days of work, you will contribute to linking two worlds. We're counting on you. Welcome to Paris, and to an opportunity to create a dialogue that is innovative, constructive and enduring, in the interests of all."

Lite sådär låter det - i stark kontrast till hur Sarkoszy brukar låta annars:

"The internet is the new frontier, a territory to conquer. But it cannot be a Wild West. It cannot be a lawless place, where people are allowed to pillage artistic works with no limits."

Ett område att erövra och tämja? Så kan man ju se det, om man är kolonialromantiker. Sarko har sina egna idéer för hur detta ska göras, vilket man redan vet om man hängde med för ett par år sedan när Telekompaketet debatterades som hårdast, eller när den Franska HADOPI-lagen skulle baxas igenom till varje pris. Sarkoszy var en av de hårdaste motståndarna till varje försök att få in en skrivning i Telekompaketet om krav på rättslig process innan avstängning från internet. Misstanke skulle räcka, tyckte han. När hans egen HADOPI-lag ogillades av Frankrikes författningsdomstol gick Sarko i taket och ville inrätta en särskild domstol vid sidan av författningsdomstolen, med det uppenbara syftet att kunna få igenom författningsstridiga lagskrivningar.

Det är denne man som talar om att 'civilisera' internet, på ett sätt som gynnar regeringar och storföretag (där jag måste nämna Googles Eric Schmidt som ett hedervärt undantag), men knappast någon annan. Ökad politisk kontroll ska givetvis rättfädigas med att "skydda privatlivet" när effekten i själva verket blir den motsatta.

Jag undrar...

... Fåfäng, totalitär, hetsig och ungefär samma kroppshydda - kan det vara så att Napoleon reinkarnerats?

Niklas Dougherty uttrycker det klokt:
"Internet är inte ett parallellt universum, och internet behöver inte separata lagar. Det jag kan göra i Japan kan jag också göra på en japansk sajt, det jag kan göra i Tyskland kan jag också göra på en tysk sajt, det jag kan göra i Sverige kan jag också göra på en svensk sajt – oberoende av varifrån jag gör det, och det politiker vill göra är i princip att ge motsvarande reseförbud på nätet."

onsdagen den 25:e maj 2011

Ett djupgående samhällsproblem: den Reinfeldtska Tystnaden del 3


I den politiska världen är strategisk mediahantering mycket viktigt. Det gäller att skydda det egna varumärket.

Jag kan ha viss förståelse för det, men...

... Är det verkligen rimligt att skyddandet av det egna varumärket blir så viktigt att allt annat blir sekundärt?

Det var via Alliansfritt Sverige jag stötte på den för mig fullkomligt bisarra nyheten att vår statsminister tagit sig tid att kommentera huliganvåld i SvD, av alla saker. "Ett djupgående samhällsproblem", kallar han det i TV4. De unga grabbarna som ägnar sig åt våld kring forbollsmatcher är "inte bara ett hot mot sig själva, utan hela vårt öppna samhälle", forstätter han.

"Öppna samhälle", ja. Han sa det verkligen.

Detta några dagar efter att CIA-personal ertappats med att spionera på svensk mark.

Igen.

Jag skulle vilja påstå att den Reinfeldtska Tystnaden är ett betydligt djupare samhällsproblem. Demokrati är ett ömtåligt system, och en av de absolut mest kritiska faktorerna som krävs för att det ska fungera är information.

Får politikerna komma undan med att vara tysta, uppstår ett informationsvakuum. Finns inte informationen, är demokratin i bästa fall en synvilla.

Det verkar inte som om Reinfeldt & co förlorar sömn över sådant. Jag föreslår att han tills vidare avstår från att använda sig av svulstiga formuleringar om hot mot vårt öppna samhälle.

tisdagen den 24:e maj 2011

Reinfeldt har varit tydlig

Läser man SvD:s ledare idag är det lätt att instämma i att regeringen varit märkligt ovillig att säga något om de CIA-agenter som ertappades av SÄPO nyligen. Fredrik Reinfeldt har dock varit mycket tydlig i sina tankar på ämnet, redan 2004 faktiskt, medan han fortfarande var i opposition.

Hittar följande via Wikiquotes:
"...Jag är också beredd på att skriva under på att Sveriges del i kampen mot terrorismen kommer att tänja en del gränser ... eh ... för vad vi än så länge uppfattat vara korrekta sätt att agera. Det finns legal grund för detta. Jag tror att svenska folket [ska] ställa in sig på att det kan hända igen. Både att utländsk säkerhetstjänst opererar på plats i Sverige. Och att det kan ske avvisningar till länder som använder annat än allmän domstol för att pröva skuldfrågan. ... eh ... Och ibland kan det vara bra att vara rak över det, snarare än det vi har upplevt, tycker jag, för att försöka ... eh ... komma undan diskussion i den här frågan."
  • Fredrik Reinfeldt uttalar sig om de två egyptiska medborgare som 2001 med CIA:s hjälp avvisades till hemlandet, där de utsattes för tortyr. Källa: Sveriges Radio P1, Studio Ett, 12 december 2004, kl. 17.00-17.45.
Om Reinfeldt inte kritiserar en kontroversiell sak - som att skicka iväg människor att torteras av CIA - ens NÄR SOSSARNA GÖR DET har jag svårt att tolka det som annat än att han är alldeles otroligt positiv till förfarandet.

Sedan 2006 tycker jag förresten att han har gått från klarhet till klarhet i att överträffa Bodström & co.

måndagen den 23:e maj 2011

Ett av de allra äckligaste djuren...


... Är Löpsedelsmakaren (Creepozoidus Troglodytus).

Ett exempel på detta ser vi ovan.

Ett par saker jag skulle vilja fråga dem, om jag visste vilken sten jag skulle lyfta på, är vad i helvete en "sexpräst" är? Sex är tydligen ett av dessa kvällspressens prefix som kan sättas framför vad som helst för att visa exakt hur vidrigt just detta vad som helst är.

Ungefär som ordet "nät".

Givetvis placerar man även in en helt orelaterad rubrik i en svart ruta mitt i löpsedeln, vilket garanterat INTE är av misstag.

Vad tror du människorna som marknadsför en tidning tänker om dig och vad som intresserar dig när de fattar sina beslut? Jag undrar lite hur anställda på Aftonbladet och Expressen förhåller sig till kollegorna på löpet. Vad snackar de om på firmafesterna?

Jag uppmärksammades på denna juvel av @Kwasweb på twitter, som också är författaren bakom en mycket läsvärd blogg. Han söker förresten jobb, så om du funderar på att anlita någon för något PR-relaterat, vad väntar du på?

söndagen den 22:e maj 2011

Tankebrott och pedofilbarn


Med anledning av en intervju med barnporrdömde serieöversättaren i Sydsvenskan:

LÄS artikeln, så förstår du den hårda tonen som följer. En man får sitt liv förstört över TECKNINGAR!


Var kommer bilden ovan från? En sliskig hentaiporrfilm?

Nej, den kommer från en verklig långkörare på Femman, kallad Sailor Moon - ett japanskt barnprogram som säkert höll en och annan snuskfarbror morgonpigg.

Massor av småtjejer (och killar?) måste ha gillat det i alla fall, för vad en enkel googling gett avslöjar att det var många säsonger, och flera uttrycker saknad i diskussionstrådar och bloggar - moraliskt fördärvade små pedofilbarn!

Själv avskyr jag det mesta i animeväg, med enstaka undantag som Spirited Away och Ghost in the Shell. Karaktärerna är fåniga och grunda, tecknarstilarna konformistiska och röstskådespelarna urusla. Det är liksom bara yta och effektsökeri med noll substans, taget till den extrema grad att det nästan blir konst i sig.

Detsamma gäller J-pop, som är samma sak i musikväg.

Sailor Moon konfronterades jag med tack vare trasig dygnsrytm, zappande mellan kanaler på morgonkvisten. Jag minns att en rynkning på näsan åt flickor i skoluniformer med pipiga röster snabbt förvandlades till en känsla av overklighet och viss vämjelse.

Hur många upskirts behöver egentligen ett japanskt barnprogram?

Jag vet inte, och jag vill inte veta - vad mig anbelangar är anime- och J-popvågen ett kulturellt Fukushima som jag undviker tills jag har koll på halveringstiden. Jag menar, kolla bilden ovan en gång till? De kan verkligen välja vinklar som Bollibompa aldrig skulle komma att tänka på...

Men det är jag och min avsmak det...

Låt mig vara tydlig med en sak: jag skulle aldrig drömma om att skrika pedofil åt någon som nostalgitittade på Sailor Moon efter att de fyllt 18, för att de växt upp med det. Jag skulle heller aldrig få för mig att vilja förbjuda tecknad porr med karaktärer av tvivelaktig ålder, för seriefigurer har inget personnummer.

Vad folk - vuxna eller barn - fantiserar om när de onanerar har i min värld ingen som helst relevans, om det så är djursex med förpubertala vampyrpirayor. Jag vill inte veta vad ni tänker på, jag tänker inte gå in på var mina kinks ligger, och det finns fanimig ingen som helst poäng i att moralisera över fantasier, eller slänga folk i fängelse för dem.

MEN TÄNK OM?

Om Jimmie Åkesson skämsrunkar om sex med invandrartjejer...?
Om Reinfeldt har hemliga drömmar om att få smisk av socialister...?
Om Lars Ohly drömmer om gruppsex med prostituerade i Joakim von Ankas kassavalv...?
Om Beatrice Ask blir het av tanken på att skriva lagtexter naken med Stalin...?
Om Miljöpartiets nya språkrör har drömmar om matsex med pandastek och sälungestuvning...?
Om din sons bästis mamma tänder i hemlighet på barnsektionen i postorderkatalogen...?

Hur ska vi någonsin kunna veta, för vi MÅSTE väl lagstifta om tankebrott? Vi måste väl försäkra oss om att ingen som någonsin tänkt sådana tankar kommer undan?

Fast om ni läste de fantasifulla om-scenariona ovan har ni enligt Rosa Elefanter-principen nu tänkt på det, och är precis som jag nu skäligen misstänkta för sexuellt ofredande av fantasifoster

...Eller så nyktrar man till, inser skillnaden mellan kött och papper, och mellan tanke och handling, och frågar sig var den här utvecklingen kommer att leda? Om barn nu är så skyddsvärda som Beatrice Ask hävdat, varför reducera verkliga övergrepp begångna mot dem till något som likställs med streck på papper?

Ska man dömas för sin fantasi bör jag helt klart sitta inne för terrorism och massmord på klåfingriga politiker och religiösa dårfinkar.


------------------------------------------------

Lämpligheten i Sailor Moon som barnprogram är en helt annan diskussion. Jag tror inte barn tolkar på riktigt samma sätt som vuxna, men jag lämnar det åt andra att ta upp huruvida det finns barnpedofiler eller inte.

lördagen den 21:e maj 2011

Nyhetstips för domedagströtta demokrater


Klockan är 13:13, och Jorden har ännu inte gått under. Duh... Jag passar därför på att uppmärksamma två saker som hänt, medan löpsedlarna fortfarande lockar med nyckehålstittande på kungens sexliv.

Först Spanien:

Spanien drabbades hårt av den ekonomiska krisen, och arbetslösheten bland de unga ligger på närmare 42%. Det är inte svårt att förstå den frustration som driver ut människor på gatan. Det är, som jag förstår det, inte själva krisen man protesterar mot, utan hur den hanterats av politiker och av EU, och mot korruption och räddningspaket för banker.

Demonstrationerna är nu olagliga, sedan mötesförbud inrättats för att inte störa valet. Det tycks inte ha hindrat demonstranterna, då förtroendet för samtliga kandiderande partier är lågt hos många. Något Tahrir eller Syrien lär det inte bli, får vi hoppas. Hittills hör jag åtminstone väldigt lite om att något våld skulle förekomma.

Redan i förra inlägget pekade jag mot en blogg som uppdaterar regelbundet med information för oss med dåliga kunskaper i Spanska. Jag tänker ta tillfället att länka den igen här. Det finns säkert åtskilliga fler därute, för den som orkar gräva lite. Som alla bloggar - utom min :D - får man förstås komma ihåg att ta informationen med en nypa salt, men hittills har iaf jag haft nytta av den, till och med med information om sympatiaktioner i Sverige.

Bloggas görs det även här hemma i Sverige: Magnihasa, Annarkia, Svensson, Röda Malmö och Kildén och Åsman, även ett inlägg på bloggen Otro Por Favor.

Det lär säkert bli mer sagt om Spanien innan det här är över. Själv är jag långt ifrån väl insatt i Spansk politik, så jag fortsätter helt enkelt att försöka länka intressant info här, medan jag själv fördjupar mig.

Har du något, släng in det i mitt kommentarsfält, länka, twittra @beelzebjorn eller maila beelzebjorn [at] gmail.com.


Uppdatering:
Hittade ett inlägg på bloggen Dangerous Minds, som är värt att läsas i sin helhet. Lyfter ut ett citat (taget från BBC) här:

"We are not just asking for jobs. We are asking for a change in the political system. We have no option but to vote for the two biggest parties in Spain, who are more or less the same. They are unable to solve any problem, it is just a nest of corruption.We are tired. In short, we want a working democracy. We want a change..."

Gammelmedia om Spanien: SvD, SvD, SvD, DN, DN, SR, TV4, Svenska Yle

--------------------------------------------------------

Apropå val ute i Europa vill jag passa på att lyfta Rick Falkvinges inlägg om hur tyska Piratpartiet fått sina servers beslagtagna två dagar före valet. Olämpligt är bara förnamnet.

Timingen gör det väldigt lätt att börja fundera på om det är ett medvetet försök att sabotera valet, eller kriminell inkompetens. Det kan visa sig vara en blandning: enligt en pressrelease (scrolla ned om din tyska är lika kass som min - andra stycket är på Engelska) är det Frankrike som bett Tyskarna agera mot nätaktivist-gruppen Anonymous. Oavsett vad man tycker om dessa, måste väl alla vara eniga om att det är idiotiskt att inte avvakta valet innan man gör sådana ingripanden mot ett politiskt parti?

Det blir bättre:
Från Techdirt (länk nedan) och andra håll rapporteras det att det Fransmännen sökte var de Etherpads Anonymous använder för att chatta och samordna, vilket i mina öron låter fullkomligt befängt. Det är inte direkt brist på tillgängliga Etherpads därute... Det är alltså EN bland otaliga chattar och digitala klotterplank som Anonymous använder, som rättfärdigar valsabotage. Stäng Twitter, Facebook, Skype och IRC också?

Mer om tillslaget mot PP Tyskland: Ars Technica, BoingBoing, Torrentfreak, Techdirt, Hax, Fredrik och Scaber Nestor

fredagen den 20:e maj 2011

I am Bradley Manning


(Yeah, that's how I look after trying to get a decent pic with a crappy webcam for a while. A true beam of sunshine. I guess conditions could be better, but at least it will serve its purpose. This is also the first post here that's entirely in English. I've been meaning to do that before, but never got 'round to it. I can't think of a better reason to get it done.)

I'm putting this up to endorse the 'I am Bradley Manning'-initiative. I urge any friend of openness, transparent government and integrity to participate. It's easy, and for a good cause:


Bradley is facing charges for leaking classified material to Wikileaks, such as the US embassy cables, The Afghan War Diaries and the Collateral Murder video. Some would brand this treason.

Not being American myself, my conviction is that participating in or aiding in coverups of crimes committed by the government, does not make you a patriot, but just another criminal. That's as true in Abu Ghraib, Kandahar, Fallujah or Guantanamo as it was in Treblinka and Auschwitz.

Bradley Manning has been incarcerated under conditions unworthy of the country claiming to be the greatest democracy on Earth, while the government elected on 'change you can believe in' has done it's best to cover up or censor the information he leaked. It's been said that the death penalty will not be sought by the prosecutor, but made perfectly clear that telling the truth in the future might warrant the death penalty.

Meanwhile, instead of bringing this promised change, the winner of the Nobel Peace Prize (for some mysterious future reason known only to the psychics of the Nobel Committee) is fighting the wars of his hawkish predecessors, and striking at free speech, civil rights and the internet itself with undiminished enthusiasm, and nothing signals any believable change coming anytime soon.

A world is crying out for change, democracy and freedom right now, and all our leaders can think to do about it is to take half-measures while covering their asses, continuing along the same self-serving agenda while paying lip-service to the ideals of democracy and liberty.

Not just in the US, but in Sweden, France, Germany, Italy, Bahrain, Egypt, Syria, Israel, Iran... and the list just goes on and on.

Yeah, I'm angry, if you couldn't tell. I don't hate politicians, media or businessmen, but the way I see things headed, there's too many of the corrupt, spineless variety, and the useful idiots standing in the way of the good ones. In any democracy, in the end, the responsibility is on us, the voters.

Hence, today I am Bradley Manning, or rather, I wish that if the day comes when I have the choice to be Bradley Manning, I will have his courage and integrity.

"I stand for due process. I stand for a nation of fair and just laws. I believe the public deserves to know the truth. If I told you the truth, would you have me imprisoned?"


Sökes: Representant för Svenska Folket


Vi söker dig som kan:
  • Hantera en sax.
  • Äta med bestick.
  • Flina och vinka övertygande i officiella sammanhang.
  • Kan tänka dig att bo i något av ett antal slott och gods.
  • Kan tänka dig att låta Se & Hör godkänna ditt val av make/maka.
  • Är monogam eller åtminstone inte vänstrar så att någon utanför kretsen (politiker, media- och kändiselit) besväras av det.
  • Yngla av dig.
  • Styrka delad arvsmassa med din företrädare.
Lön, exklusive förmåner: 40000 miljarder stekta sparvar.

Kollektivavtal: Överflödigt.

Tillträde: Så snart tjänsten blir vakant.

Varaktighet: Livstid.


MvH
Sveriges Skattebetalare

Spanjorvår?



(Bilder via Pablo Sanchez)


Det kan knappast undgått... Eller det kan det faktiskt, eftersom mediadrakarna inte verkar ha reagerat riktigt ännu, annat än med små notiser i SvD, Metro och GP, trots att det är protesternas SJÄTTE dag.

Hur som helst är det febril aktivitet på Spaniens gator just nu. Precis som med protesterna i Tunisien såg jag det först på Twitter, under taggen #spanishrevolution. Väldigt mycket av tweets och länkar är på Spanska, vilket jag inte behärskar bra nog, men med hjälp av flödet har jag hittat lite länkar som kan vara till hjälp här och här. Under natten har jag kunnat se en live-stream på Ustream också. Även David Bergström och Magnihasa har bloggat.

Demonstranterna kräver bl a ökat medborgarinflytande och transparens, och ett slut på korruption. Temat i de flesta tweets jag sett handlar om upplevelsen av att en röst i valet betyder för lite, oavsett parti, och en protest mot att välfärden urholkas, medan man pumpat in pengar i krisdrabbade banker.

Det verkar som om man från regeringens håll nu vill förbjuda demonstrationer på valdagen, som närmar sig, vilket gav upphov till en intressant frågeställning som twittrades av bl a Socialdemokraternas Eva-Lena Jansson i form av en retweet:

"I Spanien har man förbjudit demonstrationer på lördag, dagen innan valet! Tänk om liknande skulle ske här!"

Ja, tänk om?

En möjlighet, måhända avlägsen men ändå en möjlighet, är att militär skulle kunna sättas in för att stoppa demonstrationerna. Det låter en aning långsökt med tanke på Sveriges historia, särskilt med Ådalen i åtanke, men sedan tidigare i år har grundlagen ändrats på ett sätt som lämnar öppet för tolkning hur militär kan sättas in mot den egna befolkningen i Sverige. Lagtillägget har titeln "Till Rikets Försvar" och har passerat förbi med mycket lite debatt.

”Om det anses nödvändigt bör tillämpningsområdet avgränsas till krig eller krigsfara som hotar statens existens eller territoriella integritet eller när det i övrigt vid krig eller krigsfara föreligger trängande behov”, skrev Försvarsmakten om förslaget. Man är inte överens med regeringen om just begreppen 'krig' och 'krigsfara'.

Förslaget, som kom från Alliansen, var kanske inte tänkt att läsas så, men så är det med lagar - finns tolkningsutrymmet fattas bara den politiska viljan, som tydligen redan är tillräckligt hög för att även Socialdemokraterna ska stödja lagen utan Försvarsmaktens rekommenderade ändring. Tills vidare kanske vår regering nöjer sig med att hjälpa främmande makt spionera på oss?

Det finns säkert ingen anledning till oro.

-----------------------------------------------

I övrigt fick jag veta att Googles Eric Schmidt varnar för katastrofala konsekvenser för Yttrandefriheten i samband med USA:s förslag på nya antipirat-lagar. I det här läget kan det vara intressant att dra sig till minnes Wikileaksdokumentet Stockholm 09-141.

... Och apropå Wikiläckor och min något beska ton vad gäller media på sistone, vill jag också rekommendera en intervju med rockikonen Henry Rollins, som mycket väl sammanfattar hur jag känner inför stora delar av gammelmedia, i synnerhet kvällspressen:

"I don’t go to CNN for news like I don’t go to a Burger King for a meal."

Huvudet på spiken.

torsdagen den 19:e maj 2011

Hur var det här då, Våldsmonopolet?



Läser Johanna Sjödins berättelse om hur hon blev frihetsberövad av väktare i T-banan, och sedan placerad i fyllecell. Jag var inte där, men var så säker - jag tänker följa hur det utvecklar sig.

En av grejerna som slår mig är hur jag direkt frestas att tro på hennes historia i sin helhet utan att ifrågasätta den, vilket vittnar om hur lågt förtroende jag har för ordningsmakten. Hur kommer sig detta?

Det har inte alltid varit så.



Den senaste tiden har jag sett poliser på utryckning prata om hur de ska klippa till "apajävlarna" på nötterna (video ovan), poliser som får välbetalda jobb hos Warner efter att ha utfört vad som ser ut att vara beställningsjobb, poliser som frikänns efter att ha trakasserat personer i tunnelbanan och dessutom kommer undan med att tvinga samma personer radera bevisen.

... För att inte tala om SÄPO-chefer som frikänns efter systematiska brott mot grundlagen, och räder med insparkade dörrar och vapenhot från Nationella Insatsstyrkan baserade på avlyssnade samtal om 'sprängande huvudvärk'.

Johannas inlägg är inte precis det första jag sett på temat.

Listan kan gå vidare och vidare och vidare, men jag ska inte bli långrandig. Det känns lite som den rådande tidsandan. Numera blir jag mer spänd av att se poliser följa mig med blicken på stan än av att se en HA-väst på krogen. De senare stör vanligtvis inte mig om inte jag stör dem, medan de tidigare mycket väl kan få för sig att jävlas om de är tillräckligt uttråkade (ja, det har hänt), och har lagen och generösa befogenheter på sin sida.

Det kanske säger mer om mig än om polisen, men ändå...

Kommer osökt att tänka på något Magnihasa bloggade i samband med #Gategate-rättegången:

"När polisen bryter mot lagen är den identisk med den brottslighet den försöker bekämpa. Med skillnaden att den är långt bättre utrustad. Och när den sätter det i system är det ditt fel om du råkar bli biten. Varje gång."

Mitt primära intresse av att se en striktare granskning av polisens agerande, och mindre generös politik när det kommer till deras befogenheter kommer sig INTE av att jag inte litar på poliser, utan av att jag VILL kunna göra det.

... För när en uniformerad representant för statens våldsmonopol kommer mot mig, bärande en laddad och skjutklar pistol med femton hålspetskulor i vid höften, vill jag kunna vara glad över det, snarare än orolig. Som jag brukade vara, när kvarterspolisen tittade förbi våra spontana parkfester i området där jag växte upp för sådär tvåtusen år sedan.

Jag tror att även ordningsmaktens företrädare gärna skulle vilja kunna åtnjuta det förtroendet från allmänheten också, om inte annat för att det gör deras jobb lättare och trevligare?

-------------------------------------------

Läs även: Erik Laakso, Torbjörn Jerlerup, Tianmi, Scaber Nestor, Emil Isberg, Livbåten, Micke Gajditza och #svpol.

onsdagen den 18:e maj 2011

Skitbjörn


Egmont, nyligen i hetluften för att ha orsakat viss uppståndelse med sin satsning på att forma den kommande generationen efter Zlatan och Kissie, har nu lyckats med bedriften att göra Bamse till talesman för Migrationsverket.

Det är nog egentligen mest skönt att få nej på asylansökan, så man får komma hem och kramas med familjen igen.

----------------------------------------------

Uppdaterar med lite läsvärda länkar: Egmont svarar i HD, och Dagens Media och SVD kör artiklar på ämnet.

Joshen, Tianmi och Hax bloggar.

Vilka garantier behöver DU för att läcka med risk för eget liv?


Wikileaks är på tapeten igen.

Det jag kunnat läsa en del om under hashtaggen #wikileaks sedan någon vecka tillbaka har slutligen även nått fram till DN. Även SR:s Medierna tar upp munkavlekontrakten.

Det talas alltså om ett krav från Wikileaks på munkavlekontrakt (PDF) vid vite av ofantliga 120 miljoner kronor för den medarbetare som läcker information. Låter ju lite kul för att komma från organisationen som säger sig vara öppenhetens försvarare.

Jag kan inte låta bli att spekulera lite i vad som föranleder åtgärden.

Jag tog ett axplock av länkar ur feeden som exempel på vad Wikileaks sysslat med på sistone:

  • Information om Guantanamo-fångarna, som t ex att ett tjugotal barn hållits internerade på lösa grunder: The Telegraph
  • Påtryckningar från företag i USA mot Kanadensiska politiker angående det USA:ledda kontinentala missilförsvarsprogrammet: APTN
  • Hemlig korrespondens från Amerikanska ambassader angående kapplöpningen att exploatera Arktis: BBC Newsnight
Två minuter i twitterflödet.

Tanken med Wikileaks är att tillhandahålla en säker plattform för människor att läcka saker som de riskerar att fängslas eller till och med dödas för att avslöja. Vidare har man - på gott och ont - tagit på sig att redigera material för att undvika att enskilda människor skadas eller dödas på grund av det som läcks. Ett exempel på detta är The Afghan War Diaries, där Wikileaks lade ned en hel del arbete på att anonymisera läckta dokument så att ingen enskild soldat eller civilist skulle råka illa ut.

Bradley Manning är ett exempel på vad som väntar någon som läcker statshemligheter i USA, för att ta ett exempel. Man har "generöst" beslutat att inte söka dödsstraff, men varit noga med att betona att dödsstraff är en tänkbar konsekvens för den som i framtiden vågar läcka information om t ex massakrer på civila i kriget mot terrorn.

"Silence! I kill you!" verkar vara USA:s policy.

Här i Sverige har vi Meddelarskyddet, som ges enligt tryckfrihetsförordningen (SFS-nummer 1949:105) och yttrandefrihetsgrundlagen (SFS-nummer 1991:1469). Det innebär att journalister har rätt att skydda sina uppgiftslämnare, och i teorin kan man alltså tryggt berätta känsliga saker för journalister och ha ett grundlagsstadgat skydd från att få sin identitet röjd.

Just detta var förresten orsaken till att Julian Assange ville flytta hit Wikileaks servrar - Sveriges unika källskydd.

Jag har inte brytt mig om att ta reda på vilket straff en journalist som hänger ut sin källa stick i stäv med grundlagen riskerar, men jag gissar att det är mer än en smäll på fingrarna och lite böter?

Är det egentligen så märkligt att en organisation vars hela idé bygger på absolut skydd för källan, och som hanterar ytterligt känslig information, måste ha någon form av garantier på plats som hindrar enskilda medarbetare från att läcka information som kan innebära att källors liv riskeras?

Vem skulle våga läcka till Wikileaks utan att veta att en munkavleorder fanns på plats?

-----------------------------------------------

Allmänintresse


"Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet,
och läste i morgonbladet att det senaste lustmordet,

bjöd på en mängd pikanta detaljer,
mördaren hade använt vissa attiraljer.
Dessa nämndes i bladet,
och det var ju bra det."
- Cornelius Vreesvijk
(framförd av Thåström här för den som vill hänge sig åt lite 80-talsnostalgi. Fnissigt.)

Jag tänker spy lite på kvällstidningarna, allra främst Expressen. Det betyder inte att alla som arbetar på tidningen ifråga behöver ta åt sig. Bara för tydlighetens skull.

Jag har funderat en del över pressetik på sistone, apropå Ola Lindholm. Det har snackats mycket om Ola-affären, jag vet, men det här är faktiskt viktigt - inte för att Ola är Ola (jag var trött på honom redan innan han hamnade på löpsedlarna), utan för att det nästa gång kan handla om någon jag gillar.

Det har redan skrivits hyllmeter på hyllmeter om Expressens publicering och huruvida den var i linje med god pressetik eller inte. Själv står jag redan för två sådana inlägg, och en kommentarsfältsdiskussion hos Macken.

Lite googlande kring tiden för tidigare inlägg ledde fram till en sajt som har de etiska reglerna för press, radio och TV listade. Det första jag såg var följande inledande text:

"De pressetiska reglerna syftar till att ge den enskilde ett skydd mot publicitetsskador utöver det som lagen erbjuder. Reglerna anvisar tidningarna att undvika uppgifter om enskildas privatliv, som saknar uppenbart allmänintresse. Behörigt utrymme ska ges åt rättelser och genmälen. Polisutredningar och brottmål ska behandlas objektivt och med behörig hänsyn till både offer och gärningsmän. Reglerna är mer av tumregler än än formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet , Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Utbildningsradion AB."

"Allmänintresse"... Vilket otroligt brett begrepp egentligen, eller hur? Man undrar lite hur den gängse definitionen lyder, för själv kan jag tolka det på en massa olika sätt. Det används igen vid punkt 15:

"15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges."

Fine, men vad är allmänintresse egentligen?

Sådant som borde intressera allmänheten, även om de inte förstår det själva?

Eller...

Sådant som allmänheten intresserar sig för?

Fan vet...

Jag är varken jurist eller journalist, och sålunda kommer mina kunskaper till korta när det gäller att avgöra vad som är i sin ordning eller inte enligt vilken definition man än må ha av ovanstående högst gåtfulla term, eller om jag ens nödvändigtvis tycker att det är en dålig sak att definitionen är så flytande.

Jag tycker att jag redan varit ganska tydlig med att jag är ytterst tveksam till att ropa efter lagstiftning för att förhindra att Expressen går för långt. Sådan lagstiftning kan visa sig kosta mer än den smakar ur ett yttrande- och pressfrihetsperspektiv.

Som jag ser det, går det alldeles utmärkt att vara en skitstövel även om man håller sig inom ramen för ett regelverk, och när det kommer till kvällstidningarna, tycker jag mig se åtskilliga exempel på hur de bevisar den tesen, bara genom att vända mig till deras första kontaktyta med sina konsumenter: löpsedlarna.

Jag tycker knappast att jag behöver vika ut mig mer i långrandigt exemplifierande av hur löpsedlarna ger uttryck för vad man från redaktionellt håll verkar ha för idéer om vad allmänheten lockas av. Jag har redan varit inne på det spåret i tidigare inlägg.

När tipset kom in till Expressens redaktion tror jag inte att de hade en lång, uttömmande diskussion om pressetik eller sitt publicistiska ansvar. Den diskussionen, om den ens fördes, begränsades troligen till "det här kommer att sälja, men kommer vi undan med det här?"

Är det någon som egentligen förväntar sig något annat av NakenChockSäldödSexSkandalDödshaj-blaskorna? Allvarligt? När det handlar om sex eller droger i kombination med kändisskap tror jag Expressen och Aftonbladet är ungefär lika samvetsgranna som "Politiskt Inkorrekt" är när en story som kan knytas till invandring dyker upp.

Istället kanske vi borde ägna mer tid till att diskutera hur det kommer sig att kvällstidningarna faktiskt tjänar på att hålla på så här? Hur kommer det sig att vi låter oss smittas av moralpaniken till den grad att vi inte ifrågasätter tidningar vi vet ägnar sig åt skitjournalistik?

... För kvällstidningarna skulle ALDRIG kunna göra detta utan oss. Deras rapportering slår så hårt mot Lindholm för att vi LÅTER DEN. Vi mediakonsumenter är de som ger dem relevans, när de blåser upp ett ringa brott som sannolikt inte kommer att ge mer än dagsböter, om Ola ens döms.

Just nu gör SVT en Nordkorea med Ola Lindholm - man tar bort honom från allt material man har ute, till och med stillbilder, och detta motiveras med vilka signaler man vill ge till barnen. Just nu pågår i stort sett INGEN debatt i gammelmedia om hur man kan lita på urinprov tagna av polismän som verkar ta mutor av tidningsredaktioner för att tipsa om kändisar som åkt dit.

Hur hamnade vi här, och vems ansvar är det, egentligen? Är det av allmänintresse?

Mitt högst personliga svar baseras inte på om Expressen följer reglerna eller inte. Jag anser att de är praktarslen, alldeles oavsett, och därför köper jag inte deras skit. Tyvärr är det oundvikligt att blogga som jag gör utan att titt som tätt länka till dem, vilket på sätt och vis är att stödja dem, och det får jag försöka leva med, även om jag fortsättningsvis tänker hålla nere länkandet till ett minimum.

Det får funka, tills jag kommer på något bättre.

------------------------------------------------

Uppdatering: Jag fick äran av att publiceras på Second Opinion med en något redigerad version av det här inlägget. Tackar för det :)

måndagen den 16:e maj 2011

Integritetsvakuum


Ett litet addendum till föregående blogginlägg:

Jag har fått fler aha-upplevelser av Sverigedemokraterna än av samtliga sju gammelpartiers ledande företrädare i valrörelsen inför den här mandatperioden.

De har visserligen varit av sådan natur att de stärkt min antipati för dem.

Ibland är de rätt komiska, förresten, i all sin tragik - kolla bara Erik "kicker" Almqvists tweet efter att han nekats till att boka bord på en asiatisk resturang nyligen - "Landsförrädare"...?

What the fuck...?

Grejen är den att jag trots all denna idioti, och trots att partitopparna nu passar på att ta ut generösa löner från sin partikassa ovanpå riksdagslönen, är fullkomligt övertygad om att Sverigedemokraterna är mer uppriktiga i sina politiska ställningstaganden än en populistisk planta som Jan Björklund.

De inspirerar sina väljare. De har lyckats göra sig till underdogs. Hur solida deras argument är är av sekundär betydelse, för deras motståndare i gammelpartierna har eroderat sitt förtroendekapital till närapå noll. Medan allt fler tappar tron på sina gamla partier, och politikerföraktet växer, vet Sverigedemokraterna precis hur de ska bära sig åt för att maximera sitt väljarstöd i grupperna de riktar sig till. De är knappast PR-genier, men de behöver inte vara det, eftersom konkurrensen är så oerhört intetsägande medan de skräckslaget klamrar sig fast i mittfåran.

Varför ska jag lita på sossarna när de sviker dyra löften så snart de anar en avvikande bris i opinionsvindarna? Varför ska jag tro på moderaterna när deras tal om frihet visar sig vara blå dunster?

När pratade de senast med lite glöd och övertygelse om framtidsvisioner som var något mer än kissnödiga försäkringar om att allt ska vara lika bra som förr? Samma gamla lösningar levererade med nya one-liners från PR-firmorna. Samtidigt gör man allt man kan för att hindra gammelmedia från att släppa in nya frågor eller perspektiv i debatten, för man vet ju hur DET går...

Den här bloggen har kommit att handla mycket om integritetsfrågor. Mer och mer har jag börjat inse att min största beef är med makthavarnas TOTALA AVSAKNAD av integritet.

Vill man inte se SD kapa 12% i nästa val, är det hög tid att skaffa sig lite.

Valets verkliga vinnare


Jag har just tillbringat en kväll med att följa omvalet i Västsverige, och ett par timmar efter det preliminära valresultatet fastställdes, känner jag mig fortfarande rätt sänkt.

Valdeltagandet blev som förväntat lågt: strax över 40%.

Reaktionen för ett par timmar sedan när det blev klart står sig: Det finns INGA vinnare i ett val med 40% deltagande som jag känner mig manad att gratulera.

Redan 20 minuter efter midnatt går Birgitta Ohlsson, folkpartist och demokratiminister ut med en kommentar i Expressen:

"Sverige tillhör en av de demokratier som har det högsta valdeltagandet när vi har vanliga val. Vi är ett föredöme som demokrati" avslutar hon.

Jag tycker att det verkar lite som om hon vill försöka likställa högt valdeltagande med att sätta ett demokratiskt föredöme. Jag anser att det krävs mycket mer än så - problemen fanns innan valdeltagandet började sjunka.

Hon säger sig inte vara främmande för att se över vallagen, vad nu det ska betyda? Den skarpaste ändring jag kan tänka mig (men som jag är rätt säker på att hon inte menar - man vet fan aldrig med Folkpartiet) vore någon form av röstplikt, vilket bara skulle innebära att man tvingade iväg folk som inte vore ett dugg mer engagerade, och troligen valt Eurovision före att läsa partimanifest.

Det låga engagemanget i politiska partier, liksom det dåliga valdeltagandet är symtom, inte själva åkomman.
Resultatet blir att SD enligt de preliminära beräkningar jag har hört, ökar med 1,24% trots att de faktiskt har 13000 röster mindre än tidigare. I nuläget verkar inget block vara klara segrare, men uppenbarligen har lokala moderatledare uttalat sig om att de inte avfärdar eventuellt samarbete med Sverigedemokraterna, medan sossarna enligt DN ämnar rikta inviter till C och FP för att blockera SD från en vågmästarroll.

Det ska bli MYCKET talande att se de faktiska konstellationerna ta form.

Under tiden följde jag live på twitter hur demonstranter återigen besköts av polis i Egypten. Minst en demonstrant är allvarligt skadad efter ett skott i huvudet, och det talas om åtta eller fler skadade efter den salvan. Det kommer sannolikt att rapporteras utförligare under morgondagen.

Människor dödas i kamp för demokratiska rättigheter där ute i världen, medan vi här hemma inte lyfter arslet ur soffan.

Men Sverigedemokraterna firar i natt, och det har de all anledning till. För en del andra småpartier som legat vid spärren i opinionsmätningarna är det troligen en lättad suck.

Vad sossarna egentligen firar anar jag inte. Framgångar? Visst, men att trots den heta debatt som varit om Fas3, utförsäkringar och Juholt-effekt inte kunna mobilisera fler än omkring 15% (snabb överslagsräkning: ca 33% av 43% av 1,2 miljoner) av de röstberättigade att gå till valurnorna och rösta på dem...

Frågan är bara vems misslyckande som är störst - de passiva medborgarna som liknöjda stannar hemma för att "det är så jobbigt att behöva gå och rösta igen" (kommentar ur verkligheten förresten) eller politikerna som är mer intresserade av rubriker och PR än av att faktiskt ärligt och sakligt presentera HELA sin politik, och debattera den öppet.

Samtidigt, i vad jag önskar vore ett parallellt universum som jag kunde fly från genom att nypa mig i armen, informerar Aftonbladet mig att vinnarbidraget i Eurovision 2011 är "i stort sett svenskt", vilket säkerligen engagerar fler än omvalet gjorde.

... Och varför använder vi förresten linjaler och en helt manuell process i vallokaler 2011?

---------------------------------------------

Uppdatering:
Ibland dyker de upp - de där som smart, elegant och kortfattat uttrycker det man precis har ägnat ett helt inlägg åt att uttrycka. Nu hände det på twitter, där Robert M postade följande:

"DagensHaiku:
Lågt deltagande av olika skäl,
regn och omotivation,
någon annan dog för möjligheten"

Word.

Fler om valet: Tokmoderaten, Peter Andersson, Nemokrati, Ekonomisten, Frida Simonsson, Flickus Flackus Flum

tisdagen den 10:e maj 2011

Lite tortyr gör väl ingen skurkstat?


Även här i Sverige finns människor som tycker att lite tortyr inte är något att bråka om. Människor som i typ femtio år talat om hur de omänskliga förhållandena i länder som Kuba gör dessa till skurkstater och våra fiender, tycker inte att man ska överreagera för lite skendränkning.

Jag blir mest spyfärdig.

För vem är det mer än Castro som håller människor fängslade i åratal utan rättegång på Kuba nu igen, och dessutom använder tortyr? Svaret kan väl inte vara USA och syfta på Guantanamo Bay?

Land of the free, home of the brave.

2006 lagstiftade "Världens Största Demokrati" undantag för de här fångarna, vilket innebär att Genéve-konventionen åsidosätts och att hemlig bevisning tillåts ( dvs bevis som fångarnas ombud inte får ta del av) liksom bevis som tvingats fram under tortyr. Det finns nu fångar som har dött i GITMO efter flera år inspärrade, utan att vare sig ha dömts eller åtalats. Det som läckts ut talar om ett stort antal fångar som hålls på mycket tveksamma grunder.


"Well, this is the thing that people don't understand. You're hearing a lot of the left is trying -- the deniers of this program are trying to say, well did they use -- did they tell us this under waterboarding or under standard interrogation later and that misunderstands how interrogation works. Enhanced interrogation was never used to get intelligence; it was used to get cooperation."

- Marc Thiessen, talskrivare åt G.W. Bush i intervju i FOX News

Det börjar bli dags att införa kategorin "Nyspråk" till nästa års Nobelpris.

Det pågår tappra försök att kvalificera till ett sådant pris för fullt i amerikanska medier, och i synnerhet i propagandakanalen FOX. Det handlar inte bara om försök att rättfärdiga tortyr, utan mer eller mindre skryt om hur effektiv metoden är, och att det i själva verket inte är frågan om tortyr, utan "Enhanced Interrogation".

Det var inte länge sedan jag hörde Donald Rumsfeld uttrycka sig på liknande sätt på Fox, vilket föranledde ett blogginlägg ett par arga tweets i den här stilen:

"Hade vi bara torterat Christer Pettersson lite hade han nog erkänt Palmemordet. Mesiga snällister."

Självklart var det sarkasm, men ärligt talat tror jag ibland inte det behövs mycket för att liknande förslag skulle kunna vinna stöd hos fler än ett par enstaka dårar som Thomas Ek även här i Sverige. In med lite mer skräck och lite mer hat i ekokammaren, bara.

"Världens dyraste mördarjakt" har kostat mycket mer än vad som kan mätas i pengar, och ingenting tyder på att det kommer ett slut på vansinnet inom en snar framtid.

måndagen den 9:e maj 2011

Public Disservice


Jag såg just en nyhetssändning på SVT där man förklarade varför man drar in två avsnitt av Ola Lindholms "Wild Kids".

Motivationen lydde något om hur viktigt det är att man signalerar sin position i narkotikafrågor på ett tydligt sätt.

Det är tydligen inte lika viktigt att signalera sitt stöd för den fundamentala principen "oskyldig tills motsatsen bevisats" som utgör lite av kärnan i det rättssamhälle vi hoppas kunna överlämna till våra barn. Att Ola inte har dömts i en rättegång är inte intressant. Britta Svensson på Expressen menar att "nu är det många som måste prata om knark med sina barn".

Jag tycker man borde prata rättssäkerhet istället.

Vilket föredöme sätter SVT för barnen genom att vidta åtgärder innan dom fällts i målet? Att kvällspressens evangelium väger tyngst?

Idioter!

-----------------------------------------------

Dagens rubrik, apropå Olagate, står för övrigt Aftonbladet för, med juvelen: "Polisen: Ha ha ha"

Uppdatering:
Satan ringde just och klagade över att han fryser på jobbet - Hanne Kjöller skriver något jag gillar!

söndagen den 8:e maj 2011

Dagens brott: att vara misstänkt

Kommer du ihåg den här?



Ser du inte vad som är åt helvete med bilden ovan bör du överväga om det faktiskt ger något att läsa vidare.

Under tiden i Piratpartiet var Kantzowska-gymnasiets drogpolicy en av mina favoriter att ta upp för att illustrera varför oskuldspresumtionen är så viktig, och hur idiotiskt och faktiskt farligt det är att tumma på principer om rättsäkerhet. Moderater som konfronterades med drogpolicyn ovan reagerade inte helt sällan förskräckt, och blev sedan otroligt generade när det framgick att detta var något som hade stöd av Beatrice Ask.

Scaber Nestor påminner idag om Ola Lindholms ord i en paneldebatt vid Göteborgs Universitet, som jag helt hade glömt. Videoupptagningen (längst ned på sidan) kan vara värd att se i sin helhet, men det intressanta dyker upp vid ca 1:20 där Ola jämför viljan att offra några oskyldigt dömda medborgare för att försäkra sig om att alla skurkar åker dit, med viljan att offra soldater för att skydda yttrandefrihet och demokrati.

Logikvurpan är av en så oerhörd omfattning i min värld att jag frestas fråga mig om Ola kanske inte ändå tagit något. Hans logik verkar lite muntorr...

Nu är det emellertid skit samma vad jag tycker om Ola och hans åsikter. Just för tillfället utsätts han för ett omfattande mediadrev vars enda bas är att han drogtestats av polis. Ola - med reservation för att även om inlägget SER övertygande ut är det faktiskt inte bevisat att det verkligen ÄR Ola som skriver - berättar sin sida av historien i det här inlägget, och var och en får dra egna slutsatser i skuldfrågan.

Jag har gjort lite ytlig research under tiden:
Bensoylekgonin, ämnet som Ola testat positivt för, är en så kallad metabolit. Det är en restprodukt som påträffas i urinen hos någon som har tagit kokain. Enligt vad jag lyckats skrämma fram på internet är det ett ämne som också KAN komma från vissa receptfria preparat som finns på apotek. Jag har inte vidare fördjupat mig i vilka.

Man ska vidare förstå att detta handlar om en förundersökning - Ola är alltså inte dömd för brott ännu, och ska därför i lagens mening betraktas som oskyldig. Om han inte studerar på Kantzowska-gymnasiet, alltså. Lagen gör INTE skillnad på om man arbetar på Kamratposten, SVT eller under en sten i Expressens källare.

Oskyldig i lagens mening är ett begrepp Expressen självklart skiter i när det vankas lösnummerförsäljning. Som det verkar har en av deras tama poliser ("en källa", du vet?) läckt förundersökningsmaterial, och i god tabloidpublicistisk tradition har Expressen satt igång drevet. Givetvis hakar de andra tidningarna på: via Deepeditions inlägg hittade jag en scan av pappers-DN där kulturchefen Björn Wiman gör processen kort med allt vad oskuldspresumtion heter, och konstaterar att Ola ljuger tills motsatsen bevisas. Så funkar Sveriges fria press, och det är inte mycket att göra åt det om man inte vill in och peta i pressfriheten. Även Resumé verkar betrakta skuldfrågan som avklarad.

De kan och ska få skriva vad de vill, och det står mig helt fritt att köpa deras vedervärdiga skittidning - vilket jag inte gör.

Vad som händer med Olas karriär nu vill jag inte spekulera i. Det verkar som om både SVT och BRIS åtminstone inväntar dom. Jag har svårt att se hur det skulle kunna gälla annat än ringa narkotikabrott med tanke på att innehav inte kunnat styrkas, och således enbart testresultatet ligger till grund för åtalet.

Man kan ifrågasätta hur rimligt det verkar att en hel karriär ska rämna på ett ringa brott, särskilt om man inte kan utesluta alternativa förklaringar till provresultatet. Själv tycker jag t ex att det hade varit värre ur förebildshänseende om Ola varit alldeles vedervärdigt men lagligen aspackad och betett sig som ett svin.

Men med lite hjälp från sensationslystna medier som Expressen kan man förstås reducera ett personligt varumärke som tagit år av arbete att bygga upp till en smaskig löpsedel. Det jobbet är nu gjort, vare sig Ola är skyldig eller inte.

-----------------------------------------

Uppdatering:
Eftersom Aftonbladet idag publicerar Olas blogginlägg förutsätter jag att de kollat med honom att han faktiskt är upphovsmannen, och ser det därmed som bekräftat.


Utöver de som länkats ovan, verkar halva bloggosfären skrivit om Ola Lindholm. Här finns några av de bästa: Jocke Jardenberg (som även berör integritetsfrågan på ett bredare plan i ljuset av Olagate), Sagor från Livbåten, Nattens Bibliotek, Emanuel Karlsten, Emma (hos Anna Troberg)