lördagen den 23:e juli 2011

Fler än 80 döda och en miljon frågor

Jag håller fast vid ett just nu närmast krampaktigt grepp om oskuldspresumtionen, men med de samlade nyheterna om Anders Breivik, och vad jag sett komma fram... Låt oss komma ihåg att rättssäkerhet finns för att skydda OSS och inte brottslingarna, och att Anders Breivik fortfarande är MISSTÄNKT. Flera större medier har dock redan publicerat bild och namn, och i det läget känns information om den rådande teorin viktigare än att för principens skull undvika ämnet. Frågar du mig, tror jag de tagit rätt kille, och jag tror att han planerade att åka fast - med den beväpning han bar, och den beslutsamhet han visat upp, tror jag inte de tagit honom levande om han inte låtit dem.

Man frestas, om man antar att de har rätt man, att ställa en hel del frågor: Jobbade han ensam? Hur tänkte han? Hur länge hade han planerat?

... Och VARFÖR gick den Norska polisen ut med en siffra på ett tiotal döda medan alltså minst sjuttio ungdomar fortfarande saknades? Nå... Det blev ett inlägg till:





En liten stund efter förra inlägget kom nyheten.

80 döda.

Minst.

Bara på Utöya.

Artikeln talar om att gärningsmannen använt ett automatvapen (vilket jag tolkar som ett vapen kapabelt att avfyra automateld, vilket normalt sett endast är tillåtet med en samlarlicens), ett hagelvapen och vad man kallar 'handvapen', vilket kan läsas som antingen en pistol eller någon form av tillhygge.

Det är ändå svårt att se hur någon kan döda SÅ många ensam, men jag gissar att det är här polisuniformen kom in - samla lägerdeltagarna tätt ihop under sken av att vara polis. Det är för lätt att föreställa sig vad som hände sedan... Dessutom på en ö.

Ja, jag spekulerar en del nu, men jag vet tillräckligt mycket om skjutvapen för att veta att det inte är counterstrike, och för att orsaka ett så stort dödstal krävs en hel del planering, skjutvana, en begränsad mängd utrymme för målen att sprida ut sig och fly... Och en enorm beslutsamhet.

Det är svårt att föreställa sig så mycket hat.

Bilden av den misstänkte börjar klarna en hel del nu, annars. Så mycket att jag börjar bli helt övertygad om att man har rätt man. Emmanuel Karlsten går in en del på hur Anders Breivik använde sociala medier, och länkar till en hel del statusuppdateringar på Facebook som jag inte kan se eftersom jag inte är medlem.

Däremot kan jag se en blogg, som ska tillhöra Anders Breivik. Den avslutades 2005, men läs lite. Fundera över innehållet. Långdragna, pedantiskt arbetade texter om hur Islam ska bekämpas... I ljuset av händelserna under dagen anar jag att det kommer att färga diskussioner om nationalism och konservatism för ett bra tag framöver.

Bilden av en mycket obehaglig människa börjar framträda. Det passar lite för bra att Anders Breivik drev Breivik Geofarm, vilket gav honom tillgång till stora mängder konstgödsel, vilket är mycket lätt att göra sprängämnen av. Att utlösa laddningarna på rätt sätt och vid rätt tid är en lite knivigare affär, men vem som helst kan lära sig det, om bara viljan finns.

Jag nämnde Gudmundsons blogg i ett tidigare inlägg - och JAG VILL INTE ANTYDA ATT JAG TROR HONOM KAPABEL TILL VÄRRE ÄN KASS JOURNALISTIK, för det tror jag inte. Snarare är han ett exempel på någon som jag definitivt INTE misstänker för att vara kapabel till vansinnesdåd.

...Men kommer vi den närmaste framtiden att se spökena efter Anders Breivik i den typen av texter, såsom Gudmundson och SvD såg mordhot i Galago och vänsterns våldskultur, eller på samma sätt som vi har sett potentiella massmord bakom varje muslimsk galenpanna, trots att väldigt få av även de mer fanatiska galenpannorna någonsin blir en Taimour Abdulwahad?

Hur påverkar det det öppna samtalet? Demokratin?

Hax skriver:
"Nu är det dags för nolltolerans mot främlingsfientligt skitsnack. Jag menar inte att censurera någon. Nej, vad jag tänker på är alla de där gångerna när man helt enkelt inte orkar eller hinner bemöta främlingsfientliga idioter i bloggkommentarerna, på en fikarast, på tågresan eller i bekantskapskretsen. Nu får det vara slut på den flatheten. Striden mot hatets apostlar måste tas varenda jävla gång.

För här står något på spel som kanske rent av överskuggar gårdagens norska tragedi:
Principen om alla människors lika rättigheter."

Jag håller med, men var går gränsen för vilka som är Hatets Apostlar?

Vid Kent Ekeroth? Jimmie Åkesson? Dick Erixon? Lars Vilks? Per Gudmundson? Galago? Kvällstidningarnas kommentarsfält?

... Eller här hos mig?

Jag tycker inte helt oväntat att det ligger mycket i det Anna Troberg skrivit idag på SVT Debatt, om att stå upp för det öppna samhället, men klarar vi av att skilja de farliga extremisterna från de som yttrar en åsikt, även när det kommer till nationalister, konservativa och reaktionära?

Jag har funderat på Kent Ekeroths äckligt självbelåtna och skadeglada tweets ikväll. Förutom att han gjort sig ytterligt pinsam för sitt parti, vill jag tro att även han vid slutet av dagen kommer att undra vad han inspirerar med sitt skrivande och sitt twittrande. Kanske sitter han just nu och tänker 'herre jävla Gud'... Vem vet? Han var nog rätt säker på att det handlade om islamister.

Eftersom jag är en arg människa med starka åsikter som ibland slår ut väl hårt i onödan, vill jag egentligen gärna kunna ge till och med honom förmånen av ett tvivel, trots att allt hat han spyr ut sig gör mig precis lika illamående som att sitta och läsa Hamas manifest, Avigdor Liebermans krigshetsande, eller höra apologister tala om hur USA:s tortyr av Guantanamofångar på något sätt kan rättfärdigas.

Återstår att se om jag lyckas. Jag tror inte jag är stor nog för den uppgiften, tyvärr.

"One person with a belief is stronger than 100 000 who have only interests"

Så lyder tweeten som är Anders Breiviks enda, daterad för ett par dagar sedan, när han sannolikt alltså redan hade planerat gårdagens massaker länge.


Tänkvärt. Skrämmande i sitt sammanhang, men tänkvärt. Vad tror du på?

------------------------------------

DN, DN, DN, SvD, SVT, SR
Jerlerup, Frida, Rick, Tokmoderaten, Anna, (S)ebastian, Peter, Svensson, Catify, Magnihasa, Joshen, Högberg, Lars-Erick, Livbåten, Blogghoran, Mary, Kent, Thomas, Yami, Infallsvinkel

... Och ett särskilt omnämnande, ett inlägg av en av Anders Breiviks 'vänner' på Facebook. LÄS!

Nattreflektioner efter Oslo och Utöya

Det här inlägget, precis som det förra var i någon mån, är lika mycket till för att samla lite tankar för mig själv som för att dela dem. Ingen länkskog i natt, alltså - kanske i nästa inlägg. Bara lite tankar, och avslutningsvis en reflektion om vad gammelmedias roll skulle kunna vara, om jag fick bestämma.

Det har blivit rätt mycket "in your face" sedan det blivit känt att mannen som misstänks för dåden i Oslo är en blond och blåögd norrman, på den reaktionära nationalistiska sidan av det politiska brädet.

En hel del människor på twitter har fått ragefits över 'vänsterns relativiserande'. Jag ser inte hur det är av ondo att ställa fenomen brevid varandra. Man kan till exempel ställa dödstalen för terrorism i Europa brevid trafikolyckor, eller så kan man jämföra kostnaden för att införa övervakningslagar med antalet dömda terrorister som kunnat stoppas och lagföras tack vare dem.

Jag tycker för övrigt det förekommer en hel del relativiserande från andra hållet också. Då handlar det till exempel om saker som SKULLE ha kunnat hända om man inte bombat Irak till stenåldern, eller om att en ledarskribent som ägnar sin fritid åt att samla fakta om varje muslim som spottat på gatan på sin blogg bara 'lyfte frågan' om invandrares brottslighet.

Jobbade jag på SvD skulle jag därför ta det lugnt med att gnälla om relativism.

Vet ni vad, förresten? Jag var tämligen säker på att motiven bakom vansinnesdåden i Oslo skulle visa sig ha motiverats av Norges deltagande i Kriget mot Terrorismen. Det vore liksom inte den mest oväntade förklaringen. Deltar man i ett krig är det ju faktiskt inte så konstigt om en del hämndlystna människor försöker slå tillbaka.

Med det menar jag inte att rättfärdiga bombattentat, utan att helt enkelt peka på något så enkelt som orsak och verkan, och hur lätt det är att fastna en ond cirkel. 'Våld föder våld', för att dra till med en kliché, och när det väl är igång är det väldigt få som egentligen bryr sig om vem som började.

Det var inte förrän nyheterna om massakern på Socialdemokratiska ungdomar nådde mig, via en vän i Norge, som jag började misstänka att det låg något annat bakom. Sossehat, till exempel.


Vi får se hur det spelar ut, men jag tänker vara konsekvent, och påpeka att den misstänkte INTE är prövad och dömd, och att vi inte VET vad som drev gärningsmannen än.

Vill ni se något osmakligt förresten?

Nej, inga likbilder. Jag ser inte att bilderna som srpidits via media på offer för dåden i Oslo har mer värde än bilderna på de sargade kvarlevorna av Taimour Abdul som kvällspressen frossade i när det begav sig. Att visa vidrigheter som begås mot civilbefolkningen i Syrien för att väcka opinion är en sak, men att vältra sig i elände som ingen kan göra något åt längre känns omotiverat.

Nej, detta är från Flashback:

"Detta är verkligen inte bra

1. Gärningsmannen i Utoya är etnisk norsk. *cry*

2. Vi vet inte vilken religion han tillhör. :(
3. Är han muslim är det guld :)
4. Är han en typ av högerextremist är det *cry*

Som sagt, detta blir bara mer och mer sjukt. Det är vad vi kan se rena jävla julafton för elitenklassen. Här har vi en snubbe som kanske är som Oklahoma-bombaren. Är inte ens snubben muslimer, utan någon galen främlingsfientlig och rasistisk snubbe ligger vi alla djupt nere i bajset. Då kan vi fan glömma Sd på 10 procent nästa val. Detta verkar hittils spela elitklassen rakt i händerna och med Kent Ekeroth oförsiktiga uttalanden ligger iv uppenbarligen djupt ner i bajset.


Så där ....där, förlorade Sd sina 12 procent nästa val, och allt för något fucked up pyskfall var tvungen att skjuta ihjäl ett par kommunister och begå ett av de största terrordåden i skandinavisk historia. Vi får fan i mig hoppas att han är muslim - annars är det tack och adjö för den nationalkonservativa och paleo-libertarianska rörelsen.


Grattis Expo! Ni ser ut att vinna! :) Ni vann det snyggt och all respekt till er!"


Behöver jag ens påpeka vad som är så åt helvete fel med den här texten? Jag är övertygad om att vare sig förrövaren visar sig vara muslim eller inte, kommer varken jag eller Expo att jubla, och jag finner det djupt tragiskt att det finns människor som genast tolkar en tragedi efter vilket valresultat som kan tänkas bli utfallet.

Tyvärr finns det troligen gott om dem, och inte bara inom SD, som skribenten verkar vurma för.

Jag hade hoppats på lugn och besinning från alla sidor idag. Målet med terrorism är primärt att skapa skräck och motsättningar. Själva dödstalet är sekundärt.

Tyvärr fick jag inte som jag önskade, och inte heller jag själv lyckades vara helt lugn och besinnad idag. Jag antar att det är mänskligt att dras med.


Jag är jävligt mänsklig ibland.


Det finns EN sak jag är riktigt, riktigt säker på efter idag, och det är att jag INTE håller med om kritiken mot att SVT dröjde för länge innan de började specialsända om terrordåden. Jag kan däremot ha åsikter om själva innehållet.


Gammelmedia har inte en chans att komma upp i de volymer av rå information som omedelbart och blixtsnabbt dyker upp på nätet när något av den här magnituden hänt. Det går bara inte. Mina twitterflöden fylldes omedelbart av bilder, videor och länkar till ögonvittnesskildringar. Ungdomarna på Utöya TWITTRADE VIA SINA MOBILTELEFONER efter hjälp när gärningsmannen börjat skjuta, medan media fortfarande desperat försökte få folk på plats vid platsen för bombdådet.


Jag tycker inte att gammelmedia borde försöka, utan istället börja överväga om inte substans är viktigare än hastighet.

Istället för att kräva att Public Service ska sända 24/7, oavsett om det finns något att rapportera eller inte, anser jag att gammelmedias roll i framtiden borde bestå i fördjupning. Att inte falla för den hets som råder på nyhetsmarknaden att vara först eller störst, eftersom man alltid kommer att tvingas konkurrera med bloggarna, utan istället se det som sitt uppdrag att bedriva god, saklig journalistik på ett mer långsiktigt plan.

Journalister har till YRKE att kritiskt granska makten, och att rapportera sådant som KAN VERIFIERAS. Journalister är utbildade på det här, och nyhetsredaktionerna förfogar över resurser och kontaktnät som vi netizens vanligtvis inte har.

Istället tävlar de nu i innovativa varianter på att fylla ut programtiden och spaltutrymme genom att släppa in diverse 'experter' som Magnus Ranstorp, eller skriva om varandras material och sedan älta det fram och tillbaka. Eller så får vi se två journalister sitta och intervjua varandra över telefon eller i studion.

Jag BEHÖVER inte en direktsändning i SVT om händelserna i Oslo idag, minut för minut. Jag behöver få väl sammansatt, faktagranskad journalistik som ger en uttömmande helhetsbild, och går inte det att få idag, går det utmärkt för mig att logga in på twitter och G+ så länge, eller utforska bloggosfären.

... Sedan skulle jag vilja kunna köpa en dagstidning eller slå på TV:n och hitta mängder med saklig, granskad och mångfacetterad information, och tänka "jävlar, vad grym min blogg skulle vara om jag kunde producera den där sortens journalistik, men okej - de har ju tid och resurser jag inte har".

fredagen den 22:e juli 2011

#Oslobomb


Så var det dags igen.

Rubriken kan vara missvisande, eftersom det inte är BEKRÄFTAT att det är en bomb som orsakat explosionen, men i ärlighetens namn har jag svårt att se att det skulle vara fråga om något annat än ett attentat.

Allt är dock spekulation just nu.


Det mesta jag sett eller vet, efter att ha gett gammelmedia en chans (90 sekunder i SVT Rapport, t ex), har jag från hashtaggen på twitter som det här inlägget tar sitt namn från.

Det kom nästan omedelbart både bilder och video i flödet, medan gammelmedia fortfarande hade ytterst lite att berätta.

OM det är ett terrordåd eller inte lär vi få höra alla möjliga typer av teorier och spekulationer om framöver. Jag är övertygad om att Magnus Ranstorp och andra mediaastrologer sitter och ringer runt eller skriver febrilt just nu.

Tyvärr.

En kort grej dock:
Terrorism är den fattiges vapen. Det bygger i grund och botten på att kompensera för brist på militära resurser genom att använda de små medel man har till att skapa så mycket skräck som möjligt. Tyvärr är massmedia oftast alltför villiga att hjälpa till, liksom politiker och makthavare som ser en möjlighet att rättfärdiga en egen agenda med tragedier.

Håll det i bakhuvudet när spekulationerna sätter igång.

Jag minns en morgon 2001 när en vän ringde och sa 'slå på TV:n, vilken kanal som helst'. Min första reaktion var 'herre jävlar, nu kommer helvetet att bryta löst', och jag fick rätt. 9-11 har varit ett av 2000-talets definierande ögonblick, och använts som ett rättfärdigande av enorma militära insatser som fortfarande pågår - flera av dem startade i all hast, baserade på felaktiga eller falska underrättelser, som i fallet Iraks 'massförstörelsevapen', till exempel.

Terrorismskräcken har också varit en motor för att avskaffa medborgerliga friheter och rättigheter som tillhör oss, och påstås vara det våra regeringar strävar efter att skydda, för att sedan göra precis tvärtom.

Norge är ett NATO-land. Norsk militär är inblandade i NATO-ledda operationer världen över. Det vore inte MÄRKLIGT om någon gick till angrepp, och en regeringsbyggnad är normalt sett ett militärt mål.

... Men vi VET väldigt lite säkert, och när 'experterna' sätter igång att basunera ut sina teorier, gör vi bäst i att minnas att de är just det - teorier, och hålla huvudet kallt.

Jag rekommenderar Twitter för nyhetslänkar och information tills vidare. Sök på #oslo eller #oslobomb.


Tills vidare går mina tankar till Norrmännen. Hoppas verkligen att det ser värre ut än vad det är, men allteftersom tiden går, talas det om fler skadade och nu nyligen hörde jag även om dödsoffer.

Just nu hoppas jag att media FÖR EN GÅNGS SKULL inte försöker vara mest och först, utan tar det här på allvar och fokuserar på att ge KORREKT OCH FAKTAKOLLAD INFORMATION. Personligen klarar jag mig utmärkt utan 7 sidor rena spekulationer i tidningen imorgon.

Tyvärr är det precis så det kommer att bli, och redan innan kropparna hunnit föras från platsen, har jag sett politiker använda tragedin för att argumentera för sin politiska agenda.

Jävla gamar.


Norska NRK sänder direkt här

måndagen den 18:e juli 2011

Requiem för den hemlöse liberalen

Per Pettersson skriver läsvärt på Newsmill om varför han lämnade Folkpartiet.

Jag tycker mig känna igen ett stycke i texten från före detta medlemmar i diverse partier på båda sidor av blockgränserna:

"Jag engagerade mig politiskt eftersom jag brinner för idéer och ideal, jag ville påverka, åstadkomma förändring, debattera politik och såklart utvecklas personligt. Istället har jag fått hantera personintriger, blivit utskälld, fått dela ut kopiösa mängder flygblad och under en period i ungdomsförbundet tvingats försöka ragga så många medlemmar som möjligt till varje pris istället för att bedriva politik."

Jag undrar hur många fler som går omkring och känner på det där sättet?

Per bloggar också, och är läsvärd även i den formen. Sitter i skrivande stund med hans senaste inlägg, 'det är synd om liberalismen' på en flik, redo att länkas. Jag är benägen att hålla med om rubriken. Liberalismen som ideologi används av så många vitt skilda grupper, från auktoritära galningar till de mest rabiata bland haverister, och allt däremellan, att jag börjar fråga mig om termen har något värde alls idag.

"Frihet" verkar kunna betyda allt från att kunna sätta på sin flickvän oombett när hon tagit sömnpiller utan att behöva riskera att straffas för detta, till rätten att privatisera luft, och det är sällan jag ser någon vara särskilt konsekvent när man väl benat ut vad just deras frihetsbegrepp handlar om.

Frågan är vem som vill kalla sig liberal alls när liberalerna verkar mer splittrade än 68-vänstern? De som jag klassar som de verkligt frihetliga liberalerna, som till exempel Per, börjar väl så smått ana hur Lars Ohly kände sig efter att ha kallat sig kommunist en gång i tiden...

------------------------------------------

Apropå påstått liberal politik i praktiken hittade jag via Torbjörn en liten videosnutt som jag inte kunde låta bli att dela på Google+. Eftersom G+ fortfarande är en beta för Det Utvalda Folket, slänger jag upp den här också. Det är väldigt vackert visualiserat, och lätt att förlora sig i, tills man inser att grafiken är baserad på trafikdata från iPhone.



Hur är det liberalt och frihetligt att införa elektronisk fotboja för hela folket?

onsdagen den 13:e juli 2011

På förekommen anledning: Lite "vänsterextremism" :)


"Precis som vi inte vill ha högerextremister här är vänsterextremister heller inte önskvärda, så fortsätt du med ditt twittrande utan att kladda ner våra kommentarsfält. Dessutom hade sidan du länkade till inget med detta att göra, länk till relevant sida finns i inlägget ovan."

Nej, Politiskt Inkorrekt, er åsiktsregistrering tycks ha funkat rätt dåligt: jag är inte vänsterextremist. Jag har visserligen mina rötter i ett "vänsterhem", men jag skulle nog mer kalla mig socialliberal. Jämfört med PI:s åsikter är det iofs ljusår "vänsterut"... Jag är visserligen väldigt ofta elak mot Alliansen, men det beror på att de är i regeringsställning, och att jag tycker att de har en urusel ledning - jag skulle vilja se en bättre, ärligare och mindre populistisk höger med en högre respekt för medborgerliga rättigheter och demokrati.

Det gör mig knappast till Stalinist :)

Politiskt Inkorrekt har för all del kallat sig "konservativa republikaner", vilket ju är att beteckna som rätt mörkblått, med en hel del bruna inslag (bruna som i fascistoida, t ex vilkorade medborgerliga rättigheter beroende på vilken grupp i samhället man tillhör).

Ja, alltså, under förutsättning att det var mig ni menade? Det blir svårt att se i efterhand när ni raderar kommentarer till höger och vänster.

Allt det här har sitt ursprung i en diskussion med bland annat Nikke Lindqvist och Micke Kazarnowicz. Nikke hade blivit blockerad i PI:s kommentarsfält, vilket är kutym vad gäller kommentatorer som inte håller med redaktionen. Apropå diskussionen om vissa Sverigedemokraters påstådda åsiktsregistrering efterlyste Nikke sålunda någon som ville lägga ut länken nedan i PI:s kommentarsfält, eftersom han själv inte kunde göra det.

Både jag och Micke ställde upp, och blev sedemera blockerade och raderade av PI. Jag går vanligen inte andras ärenden på det sättet, men i det här fallet tyckte jag det var något jag kan vara helt okej med att stå för under eget namn.

Själv skrev jag såhär:

"Hör att Ted och Kent... Förlåt, jag menar PI inte gillar den här länken i kommentarsfältet:

http://landskrona.sverigedemokraterna.se/2010/06/03/stilstudie-i-odemokrati-fran-torgmotet-2010-05-31/

Vad har hänt med den där vurmen för fri information? Skärmdump finnes, och vore jag i spådomsbranschen skulle jag säga att det nog kan hända att det där inlägget lär synas en hel del framöver. Vad Thomas sysslade med i Almedalen kan mycket väl varit ren dokumentation, och Aftonbladet är ju SÅDÄR hederliga med sin journalistik. Men att det HAR förekommit en hel del av det Aftonbladet hävdar från SD tidigare bekräftas ju av länken?

PI är väl förresten självständig från SD, och har väl således ingen anledning att städa bort länkar som är pinsamma för partiet, eller?"

Jag tycker att länken som ges i kommentaren är relevant, då den visar på att åtminstone enskilda medlemmar har ägnat sig åt åsiktsregistrering. Notera att varje bild i inlägget har kommentarsmöjligheter.

Jag gjorde också en poäng av att upprepa det jag skrev på bloggen igår, angående Aftonbladets artikel om Thomas Karlséns Almedalsfotograferande, eftersom det var huvudämnet för PI:s inlägg.

Självklart räknade jag inte med att få stå kvar någon längre tid, varför jag unnade mig att skämta lite om Ted och Kent Ekeroths koppling till PI, till exempel. Jag kan ju faktiskt inte styrka att Kent och Ted på omvägar backar upp PI å partiets vägnar som av nödvändighet måste kunna hävda att den står självständig från SD, samtidigt som den i själva verket fungerar som ett propagandaorgan för partiet genom att sprida sådan vinklad eller rent felaktig information som partiet inte kan stå för.

Det jag KAN hävda är att riksdagsledamoten Kent Ekeroth är inblandad i en organisation - Anti-islamiseringsfonden - som stödjer och handhar pengar åt PI, som driver åsikter Sverigedemokraterna och Kent Ekeroth som "invandringskritiska icke-rasister" och demokrater  säger sig ta avstånd från.

Rasbiologi, till exempel:


Fler guldkorn från Politiskt Inkorrekt finns här.

Censur har givetvis en naturlig plats på en sådan blogg, då det går att kalla Politiskt Inkorrekt för en livsstilsblogg, som Magnihasa påpekat. Läsare kommer inte dit för att utmanas av information som är otydlig och kräver jämförande källkritisk tolkning, utan för att få sina redan färdiga åsikter bekräftade. Jag har upprepade gånger fått PI beskriven som en blogg som 'vågar publicera nyheter som mainstreammedia' döljer. Snacket om fri information är givetvis bara snack...

I själva verket har PI själva varit tydliga med att de inte är intresserade av att tillämpa det vi normalt kallar källkritik när det gäller utvalda grupper som ensamkommande flyktingbarn, eller skägg och slöjor. Man har uttryckligen gjort klart att man inte bryr sig om rättsprocessen i dessa fall.

Än en gång kan det vara en god poäng att poängtera att idén om vilkorad rättssäkerhet inte är unik för SD eller PI.

Fast det är ju SÅÅÅ typiskt jävla vänsterextremister som mig att tjata om sådant.

tisdagen den 12:e juli 2011

I väntan på tidsmaskiner


Alliansregeringen har TVÅ påstått liberala partier, varav det ena  verkar intressera sig mest för att fiska röster hos varghatarna, och det andra bara talar om religiöst förtryck när de tror sig kunna sno röster från Sverigedemokraterna.

Med dem i regeringen sitter pyttepartiet Kristdemokraterna.

För ett tag sedan fick jag med anledning av Kristdemokraternas Riksting anledning att vredesblogga om tvångssterilisering vid könskorrigering (det vi vanligtvis kallar "könsbyte"). Jag lackade ur bland annat för att vår biträdande socialminister Maria Larsson envisas med att förorda att tvångssteriliseringen fortsätter, med argumentationen att det handlar om ett val. No pain, no gain, eller något...

Kan ingen uppfinna tidsmaskinen så att Maria och hennes meningsfränder kan resa hem till medeltiden igen?

En av de bloggare jag följer, Liberaldemokraten Torbjörn Jerlerup har skrivit om hur tvångssterilisering tillämpats och fortfarande tillämpas i Sverige, och det gäller inte bara transpersoner.

Jag håller med honom om att det vore på tiden att det här får lite mer uppmärksamhet:

"Debatten om tvångssteriliseringarna av transpersoner är i full gång. Transsexuella tvingas steriliseras ÄN IDAG för att genomgå könskorrigering. De kräver nu sin rätt! Men inte bara transsexuella har tvångssteriliserats i massor. Även personer med funktionsnedsättning (funkisar) har tvångssteriliserats och tvingats begå tvångsaborter under de sista 40 åren. Alltså även EFTER de rasbiologiska lagarna avskaffades 1975!"

Torbjörn fortsätter:

"De rasbiologiska tvångssteriliseringarna, barnomhändertagandena och tvångsaborterna är ett dystert kapitel i Sveriges historia. 63.000 personer steriliserades av ”rasbiologiska skäl”. De var icke önskvärda i samhället. Skälen till det var många. De hade adhd. De hade aspergers. De var rullstolsbundna. De gillade att ha mycket sex (!). De var romer. De hade fattiga föräldrar. De var transpersoner. De var homosexuella…"

Texten förtjänar att läsas i sin helhet, och spridas vidare. Det är illa nog att anakronismer som Göran Hägglund och Maria Larsson kämpar emot - det är bara att förvänta sig, och de religiösa stollarna de företräder ska för all del få ha sin politiska representation, även om det enda som står mellan dem och fritt fall ut ur riksdagen numera är moderata stödröster som lagts mest för att hålla kvar Alliansen i regeringsställning.

Det skulle faktiskt inte skada om vi andra, hyggliga människor tog oss tid att höja rösten för att få slut på det här eländet, även om det inte påverkar vår villaskatt. Att det överhuvud taget fortfarande förekommer beror inte på att majoriteten av våra politiker är jävligt måna om att tvångssterilisera folk, utan på att de är upptagna med att driva frågor som ger avkastning i form av röster i val - små, svaga grupper får således se sina frågor ignorerade.

Nu är det 2011.

Vi borde rimligtvis kunna ta oss tid att ge det här lite uppmärksamhet och ge politikerna incitament att föra upp det på dagordningen så att vi slipper se fler människor könsstympade helt i onödan, och gärna se till att de som redan HAR utsatts för det här får någon form av rimlig upprättelse?


Ska det vara så svårt?


---------------------------------

Jens Odsvall och Amanda Brihed har skrivit om Kristdemokraterna och tvångssteriliseringar på Newsmill igen, för övrigt. Varmt rekommenderad läsning.

måndagen den 11:e juli 2011

Lillebror och Storebror

Jag ser att Emma hann före mig till poängen, men det kan inte skada att ta det ändå.

En SD-politiker vid namn Thomas Karlsén verkar ha promenerat runt i Almedalen vid Jimmie Åkessons tal och fotograferat folk. Han hävdar att han gjorde det för Sverigedemokraternas räkning.

Aftonbladet intervjuar Thomas:

Vem jobbar du för?
– Jag jobbar inte.

Jobbar du inte?
– Jag fotograferar för Sverigedemokraterna.

Varför fotograferar du de här tjejerna?
– Vi lägger upp dem på nätet så kan folk som känner igen personerna tagga (namnge reds anm.) bilderna.

Varför gör ni det?
– Det kan vara bra att veta.

Det verkar som om Thomas har agerat på eget bevåg, åtminstone om man ska tro på en talesman för SD, Eric Myrin som menar att partiet inte visste vad Thomas sysslade med. Thomas själv har kommenterat genom att släppa en 55 sekunder lång inspelning av intervjun på sin blogg som inte riktigt låter som den intervju AB beskriver. Det vore intressant att veta om det blev något mer sagt senare, som inspelningen utelämnar.

Aftonbladet har inte precis gjort sig kända för enastående publicistisk integritet.

Nå...

Det är fullt möjligt att Thomas bara dokumenterade. Det är inte alls ovanligt att politiska partier, föreningar och företag gör det vid öppna, välbesökta tillställningar. Det där med taggade foton på Facebook är ju inte direkt heller någon nyhet. Att inte bara människor man gillar har kameror och använder Facebook är något Fejjans användare har att förlika sig med.

Som jag förstår det kan man ta bort taggar som gäller en själv, men jag kan ha förståelse för att man inte gillar att bli fotograferad vid politiska möten. Det kan faktiskt vara så enkelt som att man går för att se Jimmies tal av nyfikenhet, även om man inte håller med honom, men känner sig olustig inför att Facebookvänner skulle kunna tro att man är där som sympatisör.

Med tanke på att myndigheter och arbetsgivare inte helt sällan kollar upp privatpersoners Facebook-konton så...

Lillebror Ser Dig.

Tillhör du dem som känner dig olustig över att det skulle kunna röra sig om åsiktsregistrering? Välkommen i klubben. Problemet är dock inte att enstaka tomtar som Thomas springer och fotograferar folk i Almedalen. Jag VET faktiskt inte vad hans plan med det var, och avstår från att gissa.

Ett större problem i min värld är att vi har en regering (och numera även huvuddelen av oppositionen) som tycker att det går alldeles utmärkt för sig att staten ägnar sig åt åsiktsregistrering, samtidigt som de försvårar insyn. Nissarna på FRA bedriver signalspaning i kabel, och lagrar uppgifter om din, min och allas kommunikation, där uppgifter om religion, politiska åsikter eller sexuell läggning lagras. Det drabbar inte enbart brottsmisstänkta, och vi vet inte i vilken omfattning det sker eller vad som händer med uppgifterna - vi vet bara att makthavarna har ljugit upprepade gånger för att rättfärdiga och bagatellisera FRA-lagen.

FRA är dessutom bara en i ett helt batteri av övervakningslagar, så varför upprörs Aftonbladet så mycket över just Thomas fotograferande? Makthavare som vill avlyssna hela sin befolkning, och dessutom ljuger om det... Är det bara jag, eller borde det inte vara konstant ramaskri? Jag är faktiskt betydligt mer orolig över statlig övervakning än över Thomas övervakning.

Lillebror Facebook använder jag inte, mest för att jag inte gillar tjänster som inte vill låta mig ta bort min profil, inte skyddar mina privata uppgifter och går ut på att göra FRA:s kartläggning av mitt nätverk ÅT dem ;).

Däremot kan jag förstås tycka att en riktigt oroväckande möjlighet är om Thomas Karlsén och hans partikamrater skulle få mer att säga till om angående vad och vem FRA ska spana på...


------------------------------------------------

Jo... En sak till, eftersom Johanna, Isak, Deepedition och Jesper föregått med gott exempel:
För den som kan tänkas vara nyfiken på att åsiktsregistrera mig och INTE har Reinfeldts välsignelse, innehåller den här bloggen mina åsikter, och killen på bilden nedan är jag. Ett tips för att säkerställa att det är jag och inte random rakad snubbe, är att hålla koll efter halsbandet med hajtanden för att vara 100. Jag tar aldrig av det. Kontaktuppgifter finns i bloggprofilen.

Puss puss.


lördagen den 9:e juli 2011

Spegel, spegel...

Jag tänker roa mig med att strunta i bloggformatet, och ta precis så mycket utrymme jag behöver för min tankebana inatt. Det blir lite av ett sammanfattande inlägg, dessutom, vilket innebär att jag länkar tillbaka en hel del till saker jag skrivit innan som kan relateras till detta. Blir det för långt, ber jag om ursäkt, men ämnet förtjänar att behandlas grundligt.

Jag har just kommit hem efter en tur genom Norrköping. Vid Saliga Munken är en scen uppmonterad, och en stor uteservering. Jag passade på att gå förbi och morsa på lite människor jag inte sett på ett tag, och mingla lite grann... Ett slagsmål mellan två fulla grabbar hann utbryta, troligen över någon skitsak på fyllan, som det brukar vara. Människor i vad som tycktes vara deras gemensamma sällskap gick emellan.

Spyor, rop, shalala, ett gäng fnittrande småtjejer som gapar om hur fulla de är... Den yngsta ser ut att vara runt elva... Någon som går förbi kommenterar föraktfullt "kolla småhororna"... Hans vänner glor och garvar. Småtjejerna hoppar på en spårvagn.

Jag drar mig till minnes samtalet med en vän tidigare på dagen som berättat om ett flertal våldtäktsförsök på Peace & Love-festivalen. Vem läser jag i tidningen om imorgon? Hur många sitter fortfarande i duschen i gryningen som jag inte kommer att läsa om, för att de inte orkade anmäla?

En timma i köttvärlden, Fredag kväll.

Sverige.

Shalafuckingla.


Och nej... Jag festar också, titt som tätt. Jag är aldrig rädd när jag går genom stan. Det är hemma. Det här blir inte en massa moraliserande om Människorna och Spriten.

Bara ett introducerande snapshot, av en kväll med mediakonsumenterna.



Paul Ronge har blivit hotad i sin bloggs kommentarsfält, och skriver ett väldigt tankeväckande och intressant inlägg, apropå det som allmänt kallas näthatet.

Läs det, och kom sedan tillbaka hit om du vill. Det är väl värt att läsas.

Jag hade nöjet att växla ett par ord med honom på twitter i samband med det... En av mina käpphästar angående all skit ute på nätet är just det där med att internet är en spegel av mänskligheten. Allt som någonsin skrivs eller läggs ut, kommer ifrån en människa. Vi är inte så olika.

Gillar vi inte spegelbilden är det inte forumet i första hand vi har problem med, för stänger vi ett, kommer ett nytt. Det är människorna.

Paul skriver:
"Björn Nilsson, argumenterar sakligt för stor frihet på Twitter och säger ungefär att ”nätet är som en spegelbild som visar upp oss som vi är”.
Det är klokt sagt. Men om spegelbilden vi möter är skäggstubbig, rufsig, smutsig och sunkig, försöker vi då inte fixa till oss? Kort sagt: Tjänar inte spegelbilden också till att förändra och förbättra?"

 ... Och här har han helt rätt - men det bör inte ske med smink.

Det här med twitter... Just nu fylls alla politiska flöden med nyheter från Almedalen. Tonen är oerhört mycket mer polerad, och spegelbilden långt mer tillrättalagd än i de kommentarsfält Paul talar om i sin text.

Hatet finns likväl där, var så säker. Almedalen har förutom Rosévin och mingel, trevliga sammankomster och intressanta seminarier, en mängd hat och förakt att bjuda på. Ibland blir det extra tydligt, när någon talar lite för högt om klasslojalitet och borgarsvin, eller om alla dessa lata bidragsparasiter som borde skaffa ett jobb och möta verkligheten.

Man behöver inte besöka Almedalen för att veta det. Det räcker med att lyssna på jargongen på twitter, läsa mellan rader i kampanjer eller debattartiklar där brödtextens budskap ofta dränks av mer eller mindre subtilt förakt och härskartekniker.

Man kan gå till sig själv också. Hatar inte du något eller någon? Det må ligga under ett fikonlöv, men visst finns det där?

Men låt oss komma till saken - det är mot det öppna hatet, som det typiskt återfinns på Newsmill (i kommentarsfält, eller illa dolt i vissa artiklar) eller i kvällspressens kommentarsfält, som Paul Ronge vänder sig. Paul ställer frågan till kvällstidningarnas chefredaktörer, vad de gör för att stävja flödet av hatiska kommentarer.

Jag kan tänka mig att det inte är alltför mycket, för aktiva kommentarsfält är säljargument i kontakten med annonsörer på webupplagan. Kvantitet smäller ÅTSKILLIGT högre än kvalitet här, för allvarligt talat, man räknar inte med att sälja till Paul när man köper annonsplats för mobilsignaler, onlinepoker eller nät-dejting. Fem-sexhundra misogyna, rasistiska, hyggligt köpstarka gaphalsar ur Verklighetens Folk däremot, är ingen dum demografi alls.


Helin och Mattson kan snacka precis så mycket skit de vill - hatet i kommentarsfälten är pengar på banken.

Paul tar upp det här med pressetiken, och kallar den för ett skämt, och jag drar mig till minnes avslöjandet om Ola Lindholm, som jag skrev en del om här och på Second Opinion när det begav sig, och tänker återkomma till när något händer.

Jag håller med Paul angående pressetiken. Den följs helt godtyckligt, och är för övrigt helt och hållet en löst hållen överenskommelse mellan branschföretag, snarare än verklig lagtext. Helin och Mattson har ganska fritt spelrum att tänja och bända gränsen, och dessutom står ju kommentatorerna själva för sina inlägg - tidningen tar (till skillnad från oss bloggare) inget ansvar för innehållet, även om de så klart modererar bort rena lagbrott i någon mån.

... Men allt detta för oss tillbaka till kärnan i det jag vill prata om... Pudelns Kärna, ni vet?

Var kommer allt detta hat ifrån, och vad gör vi med det?

På Google Plus har jag diskuterat en del idag med Malin Nävelsö, vilket tillät mig samla tankarna lite till, och jag kom att tänka på ett kort-kort inlägg jag lade upp här för en tid sedan apropå en sällsynt vedervärdig och utstuderad löpsedel, av den typ vi ser dagligen:


Notera den infällda texten i huvudrubriken, som inte har ett skit med saken att göra. Layoutmiss? Skulle inte tro det. Detta är hur kvällspressen presenterar "nyheter" för oss, varje dag. Det är helt enligt vad de antar kittlar din nyfikenhet till lösnummerköp, och således ett vittnesmål om hur de betraktar dig som människa.

Är du förbannad än?

Redo att skriva en förbannat arg kommentar någonstans?

Det finns en klassisk visdom bland bloggare och internauts angående hur man hanterar troll. Man antingen ignorerar dem, eller om man har tid och energi, halar man fram dem i ljuset så att de spricker. Det låter enkelt och elegant, vilket det förstås inte är i verkligheten. (<-----PS - LÄS Unni!)

Men en fråga vi måste ställa oss är, vilka är trollen, egentligen?

Jag har äcklats sönder och samman av idiotiska kommentarer och påhopp i kommentarsfält därute. Likt Paul, har jag fått ta emot en hel del hot, som jag tar SÅDÄR allvarligt. Vill du skrämma mig, får du backa upp det med mer än en massa snack och en anonym hotmailadress.

Men om kvällstidningarnas kommentarsfält är fertil mylla för allt detta hat, är deras journalistik väldigt ofta gödslet som fått det att gro och växa sig starkt. Kvällstidningarna och i viss mån all gammelmedia innehåller åtminstone inslag av underhållning.

Ibland är det ren gawker-porr om något lustmord eller en särdeles blodig olycka, eller artikel på artikel med ringa textmassa och mycket bilder om kungafamiljen eller någon kändis på dekis.
Ibland är det Sven-Otto Littorins sexuella utsvävningar, där man lägger fokus på moralpanik så att den viktiga frågan rinner undan i bakgrunden.
Ibland är det ett krigsreportage med en sprängskiss av ett helt berg som urholkats till terroristcentral av flitiga Al Qaida-krigare - en sprängskiss som senare visar sig komma från en neokonservativ tankesmedja och föreställer en bas som aldrig existerat. Källkritik, någon?
De båda tidningarna har givetvis dessutom sina redaktionella blockpolitiska ställningstagande och ständiga gnabbande om vem som är mest osaklig och illasinnad i sin politiska rapportering, samtidigt som de ofta är otroligt undfallande mot makthavare när dessa beslutar att döda en diskussion eller byta ämne för att inte störa de omhuldade opinionssiffrorna.

Så vilka är egentligen trollen? De som anger tonen, måhända? De som drar in annonsintäkterna?

Det finns en poäng i att ifrågasätta om vanliga läsare ska behöva dras med dessa inskränkta, hatiska idiotkommentarer under tidningsrubrikerna, men att stänga kommentarsfälten i nuläget är lite som att försöka bygga vallar runt Fukushima när tsunamin redan dragit in.

Dammluckorna har öppnats, och hatet och vreden fanns där hela tiden. Det är bara det att INNAN internet satt en insändarredaktion och sorterade vem som skulle få komma till tals. Vi kommer ALDRIG tillbaka dit. Dessutom kommer mycket av hatet troligen från just "de vanliga läsarna". Arga, trötta människor som frustrerat ännu en dag konstaterar att man ljuger för dem. Att ingen lyssnar och tar dem på allvar. Som är rädda för sina jobb, sina familjer och sina grannar, och möts av idel krigsrubriker som knappast dämpar vanmakt och frustration.

Det säljer.

Att ha gett dem en röst, och sedan tysta dem för att det de säger skrämmer och oroar är i min mening inte rätt väg att gå.

För vi kommer inte att hålla käft.

Ja, jag sa "vi"...

Den här bloggen - jag - drivs av vrede och vanmakt. Jag är trött, arg och i viss mån hatisk, och det är mitt jetbränsle. Jag uttrycker mig måhända mer balanserat och behärskat än många andra exempel där ute, men var så säker - jag skriver för att jag formligen kokar. För att jag är trött på att behandlas som en idiot av medier och makthavare, på att få en röst var fjärde år i en valrörelse som domineras av egennyttiga klubbar för inbördes beundran som är beredda att säga vad som krävs för att få min röst, vägrar tala om något som kan vara besvärande för dem, för att sedan ignorera mig så länge det är möjligt i en mandatperiod till.

... Och det lustiga i sammanhanget är att jag är Ingen Särskild, på väg till Ingenstans från det Ingenting jag kom från för ett par år sedan. Jag har Ingenting att förlora. Internet gav mig en röst, och jag är en av några få bland tiotusentals som hade turen att kunna göra något med den.

Jag är näthat.

... På sätt och vis.

Självfallet ägnar jag inte min tid åt att skrika könsord och rasistiska tillmälen slumpmässigt på Aftonbladets webb, men trollen är i min värld de som drev mig till att slutligen höja rösten, och för att komma åt dem måste jag sparka uppåt - inte trampa ned på kommetarsfälten de strör ut under sina artiklar.

För jag ville aldrig göra det här.

Jag ville bara få leva, och vara ifred från hatet och rädslan medierna sprider, och makthavarna mjölkar på varje ursäkt att stärka sina positioner.


Var tror ni jag tycker att förändringen borde börja?

fredagen den 8:e juli 2011

Glömska @ twitterspeed

Littorin-affären 2.0 känns som en "gammal nyhet" nu. "Gammal", som i SÅÅÅ förra veckan. Om en nyhet åldras ett par dygn är det som om frågorna nyheten väcker förlorar sin giltighet. Det är ett av de fenomen jag ogillar med nätet.

Just nu googlar jag runt lite om just Littorin, medan jag tramsar lite med Dreadnallen på Twitter, och försöker tänka goda, positiva saker om Almedalen som jag ju egentligen inte har något emot, annat än att det lägger sig som en tung kvävande filt över inrikes nyhetsflöden.

(Du, twittrare som läser det här, kan väl använda ANTINGEN #svpol eller #almedalen när du taggar din tweet? De flesta läser båda taggarna, så du når ut precis lika bra med bara en, och så kan #svpol fortsätta fungera med ÖVRIGA nyheter även denna vecka...?)


Nå... Littorin då.

Rosemari på Kulturbloggen menar att det finns två skandaler, Jerlerup är rosenrasande... Emmanuel reder ut och ifrågasätter kring Littorins påstådda högriskbeteende... Giltiga iakttagelser, absolut.

För visst är det märkligt vilket rabalder det blir så fort det handlar om sex, särskilt utomäktenskapligt, icke-normativt sex. Jag vet ju inte allt, förstås, men DangerZone2010 aka Mrfeelgood6 verkar mest ha lekt runt därute och levt ut fantasier i... tja, i fantasin - säkrare sex än nätsex får man leta efter. Ålders- och könskontroller är förstås lite svårare, än så länge, varför Littorin verkar ha fått porra lite med folk utanför målgruppen han tänkt sig. Life's a bitch.

Själv tycker jag att Littorin gjorde bort sig allvarligare när han lade in en bluffexamen i sin CV. Hela affären med hans flirtande med en 25-årig manlig bedragare i tron att det var en lättillgänglig ung tjej blir ju faktiskt rätt komisk.

Grejen är att inget av det ovan är det viktigaste.

Det viktigaste av allt är det INGEN verkar prata om: att Statsministern verkar ha använt sig av falska förevändningar för att hemligstämpla Littorins digitala snedsteg. Jag vet inte vad Fredrik visste, men det var tydligen tillräckligt att plocka fram "Rikets Säkerhet" och en lam ursäkt, och bemöda sig om att själv skriva under hemligstämplarna för en gammal Muf-kompis ur Nya Moderaterna-kotteriet...

Rikets Säkerhet...?

Varför bombarderas inte Moderaterna och statsministern med frågor om maktmissbruk, från Almedalen till gammelmedias ledar- och debattsidor? Var är upprördheten? Om någon måste bli knullad för att en fråga ska vara värd att hålla ögonen på mer än tre dagar i sträck, kan man ju se det som att Reinfeldt (än en gång) verkar ha tagit alla principer om transparens och ansvarsfullt maktutövande på en överraskningsomgång i tvåan.

En KU-anmälan är så tandlös att han kan använda den till att torka av sig med efteråt.

Det är kanske jag som inte fattat det storslagna i att gnälla en ex-ministers sexuella utsvävningar lite till vid ettårsjubileet av första skandalen, för att Jonas Gardell ska ha något att skoja om på twitter, och sedan strunta i de betydligt allvarligare saker som kommer fram om statsministerns agerande?

Vi kan ju alltid gå i taket över en fånig hashtag och ett halvlamt practical joke från ett gäng sociala media-gurus i Almedalen istället.

tisdagen den 5:e juli 2011

Attityder

Det här är lite skåpmat, men jag läste bakåt lite igår i vad jag skrivit de senaste månaderna, och kom fram till att två var för sig intressanta citat kan vara lite kul att lägga i samma inlägg:

"PI hade sett genom fingrarna om CIA skickat hit ett team som eliminerat/fört bort någon terrorgubbe i en förort. Utan problem. Likaså hade vi heller inga problem med CIAs "extra rendition flights" när de förde bort diverse till Gitmo och annorstädes. Vi har inget hjärta i sådana lägen, olagligt eller ej."
- Politiskt Inkorrekt


"...Jag är också beredd på att skriva under på att Sveriges del i kampen mot terrorismen kommer att tänja en del gränser ... eh ... för vad vi än så länge uppfattat vara korrekta sätt att agera. Det finns legal grund för detta. Jag tror att svenska folket [ska] ställa in sig på att det kan hända igen. Både att utländsk säkerhetstjänst opererar på plats i Sverige. Och att det kan ske avvisningar till länder som använder annat än allmän domstol för att pröva skuldfrågan. ... eh ... Och ibland kan det vara bra att vara rak över det, snarare än det vi har upplevt, tycker jag, för att försöka ... eh ... komma undan diskussion i den här frågan."
- Fredrik Reinfeldt


Jag ska inte raljera mer om saken. Var och en är fri att dra sina egna slutsatser.


--------------------------------------------


Emma, Röda Berget, Anders och HAX bloggar om hur Rikets Säkerhet bevakas i övrigt.

Ett högst privat farväl


Jag skriver aldrig om privata saker här, men vill göra något slags markering. Du som kommer hit och vill läsa om politik eller annat ber jag om överseende, den här gången.

Det här inlägget är bara för mig, men det känns på något sätt viktigt att lägga ut det i etern, som ett vittnesmål och ett farväl.

Tyvärr känns ord så otroligt futtiga i sammanhanget. När en människa går bort har jag svårt att hitta de rätta orden. När en ung, vacker och god människa jag har så många minnen av gör det, är det helt enkelt omöjligt.

Lycklig resa Michaela.

Du är bittert saknad.

måndagen den 4:e juli 2011

NYA Gräsrotsrörelsen för Statsbärande Regeringsdugligt Allmänintresse


Så otroligt originellt.

Reinfeldt öppnar munnen igen, vilket förstås är trevlig omväxling. Såhär inför Almedalsveckan skulle man ju kunna vänta sig få något oväntat och nytt levererat, särskilt med tanke på alla PR-pengar man pumpat in i Kreab.


...Och i DN läser jag:
"Jag menar att Håkan Juholt inte fullföljt det. Han röstar nu med Jimmie Åkesson."

Jamen tjena.

HELA mandatperioden har jag hört precis samma sak från  en gnällig minoritetsregering, om och om igen, medan avslöjanden om sjukförsäkringar, lagar som stiftas efter amerikanska påtryckningar och CIA-spioner som släpps iväg efter att ha tagits på bar gärning stått mer eller mindre okommenterade.

Är detta det tunga artilleriet Reinfeldt har att komma med, kan han nog lika gärna fortsätta vara tyst.

... Och det är klart, jag kan förstå att det är vanskligt att hitta något annat att prata om just nu. Jag är inte avundsjuk på moderaterna just nu. Just personalfesten Almedalsveckan är iofs inte något som brukar ha enormt genomslag. Det är mest ett tillfälle för de redan frälsta att träffas och nätverka.

Inte ens politiskt intresserade människor som jag pratat med på sistone kommer ihåg särskilt mycket mer från förra årets Almedalsvecka, förutom att Littorin blev pinsam, och att Gudrun Schyman brände pengar. Då var det ändå valår.

Jo, jag minns en sak till, och det var Reinfeldts snack om att bli "statsbärande" och att inte vika för "särintressen"... I år fortsätter Arkelsten på det spåret med att prata om hur man nu ska bli en "gräsrotsrörelse".

Regeringsduglighet, statsbärande, allmänintresse, gräsrotsrörelse... Stora ord, tillsammans med nästan parodiskt högtravande snack som "Jag går sida vid sida med folket, vars förtroende jag bär" blir det när Fredrik väl bestämmer sig för att bryta tystnaden.Enligt Nya Moderaternas tolkning av allmänhetens intresse ska man inte delta i det offentliga samtalet, driva igenom beställningslagar åt USA och driva igenom reformer som man vet på förväg kommer att slå hårt mot svaga grupper.

Apropå Almedalen och Littorin förresten... Jag skiter rätt mycket i att ex-ministern sexchattat. Helt ärligt. Jag bryr mig inte. Jag skiter också i vem han ligger med, om han vänstrat eller hyr en Dominatrix att tvinga honom krypa runt i blöjor på fritiden.

MEN...


Jag kan se en poetisk rättvisa att den moraliserande Alliansregeringen får försvara sig mot den där typen av anklagelser, när de själva månat så om att skydda till och med tecknade figurer från kränkningar.


... Och visst låter det lite illa att Reinfeldt själv skrivit under en hemligstämpel av Littorins internettrafik med hänvisning till "Rikets Säkerhet", samtidigt som han är statsministern som verkar vilja öppna ALL vår privata kommunikation för myndigheterna - lustigt nog även detta med hänvisning till Rikets Säkerhet?

... Men han vill väl inte kriminalisera en hel politikergeneration?

------------------------------------------

Läs förresten gärna Lake, Lars-Erick, Dexion, Christian Engström och Farmor Gun idag.

söndagen den 3:e juli 2011

Maria Larsson och Kristdemokraterna står upp för lagstadgad könsstympning


 Praktarslen.

SR rapporterar:
"Det var under debatten på partiets riksting i Umeå i går kväll som Maria Larsson klargjorde att transexuella även i fortsättningen måste sterilisera sig för att genomgå könsbyte, något som Socialstyrelsen för en tid sedan föreslog att de skulle slippa."



Jag hade skrivit en lång inledning på det här inlägget som flöt på rätt bra, men när jag gick tillbaka och läste kom jag fram till att den var helt onödig, och att jag lika gärna kan säga rakt ut vad jag tycker om Maria Larsson och KD:s ställningstagande om tvångssterilisering vid könsbyte (eller mer korrekt - könskorrigering).

Vi tar det igen, för att vara extra tydlig: 

Praktarslen.
Inskränkta, trångsynta, empatibefriade praktarslen.

Könsstympning är tydligen okej i vissa sammanhang, om man ser det utifrån biträdande socialminister Maria Larssons tolkning av en "kristen värdegrund"?

Maria tycker inte att man kan tala om tvång när det handlar om "frivilliga" ingrepp, och verkar således anse att det är lite samma sak som att skaffa sig silikonbröst av rent kosmetiska skäl.

Fint. Lysande.

Det är säkert så att alla som går igenom omfattande kirurgi och hormonbehandling gör det mest för skojs skull. För att det blir snyggare så?

Personligen har jag faktiskt svårt att tro att ens Maria Larsson med meningsfränder kan vara så pantad. I min föreställningsvärld måste det kräva nästan zen-mästarlik självdisciplin för att låsa sig i en så ofattbart trångsynt uppfattning. ELLER svikande opinionssiffror och en stark önskan om att vara Livets Ord och andra som upprörs enormt över vad andra människor gör med sina egna kroppar till lags.


All heder åt Caroline Szyber och andra kristdemokrater som arbetar för att föra partiet ur medeltiden i åtminstone den här frågan, men jag kan ändå inte låta bli att fråga mig vad hon överhuvud taget gör i det partiet...

Rekommenderad... Nej, obligatorisk läsning i frågan är Amandas artikel på Newsmill.