Hennes artikel tar upp värdet av att gå längre än fina ord. Ullenhag för fram en hel del goda poänger, men precis som med hans husse, är det många vackra ord. När hyllningarna tystat, fortsätter Sverige förse diktaturer med vapen, och skicka tillbaka flyktingar till länder där de riskerar tortyr, fängelse eller värre, stick i stäv med den Europakonvention vi skrivit in i svensk lag.
Ett av de där länderna vi skickar tillbaka människor till är Syrien, vilket flera bloggare med mig uppmärksammade i ett upprop rätt nyligen. En av de som gjort detsamma är dagens andra hjälte för dagen:
Jag har en svag punkt för människor som tillåter sig vara riktigt förbannade av rätt orsaker. Kanske för att de rättfärdigar mig, och talar om för mig att jag inte är ensam. Liksom Bawar ser jag dagligen på medan förtvivlade aktivister räknar kropparna och försöker få folk att reagera.
I den här frågan talar Bawar för mig. Jag skulle kunna ställa mig bakom varje ord i hans text:
"Tillräckligt många har dödats medan omvärlden tittat på. Medan vi tittat på. Ja, ibland förlorar man helt tilltron till allt och alla. Till världssamfundet. Men så ser man att människorna i Syrien fortsätter att slåss. De fortsätter att kämpa trots motgång efter motgång, dödssiffra efter dödssiffra och misshandel efter misshandel. För de tror på något som universellt att inte ens Assad kan förhindra dem från att försöka nå det. De tror på frihet.
Och vid sidan av sitter världsledarna och gör inget. Det är fan skamligt."
Fuck yeah, Bawar.
... Och det var allt jag hade att säga. Annas och Bawars inlägg talar för sig själva.
Avslutningsvis återpublicerar jag listan på bloggare som ingick i uppropet för Syrien. Det finns fortfarande plats för fler:
Jag tror det lär dröja innan Birro blir partiledare, men i Torbjörns länkar hittade jag något som ni kanske vill åtgärda, under kategorin 'svar direkt', som ju antyder att informationen ska vara aktuell.
"#471 Vad kommer ni att göra för att stärka den personliga integriteten?
Här är våra viktigaste förslag i integritetsfrågor:
- Riv upp, gör om och gör rätt FRA. Regeringen har gett Försvarets radioanstalt (FRA) mycket långtgående befogenheter vad gäller signalspaning i kabel utan tillräckliga krav för rättssäkerhet och skyddet för den enskildes integritet. Det går inte att lappa och laga som regeringen gjort.
- Systemet med offentliga ombud vid användning av hemliga tvångsmedel fungerar dåligt. Det finns kritik mot deras ytterst begränsade möjlighet att hjälpa dem de företräder att tillvarata sina medborgerliga fri- och rättigheter. Vi vill utreda hur den kan bli bättre.
- Utdrag om kriminalregistret ska begränsas. Arbetsgivare får inte begära utdrag ur kriminalregistret utan lagstöd. Det behövs en lagstiftning som tydligt reglerar anställdas och arbetssökandes rätt till integritet i arbetslivet
- Inför en Integritetsombudsman. Det behövs någon som granskar, vakar och kan slå larm när en situation uppstått som kräver ytterligare skydd för den enskildes privatliv. Det behövs en myndighet som på ett samlat sätt tillvaratar integritetsskyddsintresset och håller uppsikt så att dess gränser inte överträds.
- Bättre rättssäkerhet i upphovsrätten. Det finns en berättigad oro för att tillämpningen av IPRED-lagen kan kränka den enskildes integritet och göra intrång i privatlivet. Den som använder Internet utan att begå brott ska inte behöva känna sig övervakad. Rättssäkerheten för enskilda behöver därför stärkas."
Jättebra text, tycker jag, men förvirrande och direkt missledande, då den kan lura folk till att tro att ni fortfarande är ett oppositionsparti.
Jag har förstås full förståelse för att det där med att hålla webbsidor uppdaterade är ett otyg. Därför lämnar jag ett förslag på ny text, som ligger mer i linje med er nuvarande politik, anhängare av konstruktiv kritik som jag är:
"Eftersom det inte är sannolikt att våra opinionssiffror blir mycket lägre, kan vi tillåta oss att göra det vi egentligen vill, och istället gå på Alliansens linje och UTÖKA signalspaning i kabel utan tillräckliga krav för rättssäkerhet och skyddet för den enskildes integritet.
Motsvarande svek angående IPRED är att vänta inom kort.
If you can't beat them - join them. Viktigast är ju ändå makten."
Varsågoda.
Jo, just det - apropå saker som skulle behöva uppdateras kollade jag just upp en sak, och mycket riktigt visar det sig att 'stoppaovervakningen.nu' fortfarande leder mig till Moderata Ungdomsförbundet.
Ingen skugga faller på Kent för det, för han kan ju inte ta ansvar för vad folk skriver som han inte håller med om i rörelsen han försvarar.
Det gör han som privatperson, och det är inte konstigare än om en vänsterpartist på sin fritid lunchar med Kim Jong Il i Nordkorea, och snackar lite politik. Det är ju inte så att SD skulle angripa hela vänsterpartiet för något sådant?
Kent har inte heller ansvar för när Avpixlat uppmuntrar sina läsare att trotsa fotoförbud på Luciafirande, och erbjuder sig lägga upp bilderna för allmänheten i jakt på papperslösa..
Förresten vet ju alla att det inte finns minsta risk att fotoförbudet skulle kunnat motiveras av särskilda skyddsbehov, så till exempel om någon pursvensk pappa tack vare Avpixlats kampanj hade hittat en ex-fru och barn som lever skyddat och skadar dem, vore det på något sätt kulturmarxisternas fel för att de varit släpphänta med flyktingar.
... Men så får man ju inte säga i Sverige längre.
(Jag håller med Alex Bengtsson här. Jag gillar inte fotoförbud, men är det någon som tror att AP:s uppsåt var att värna allas rätt till Luciabilder, och inte att sätta dit gömda flyktingar? Vill man se det senare, kan man med stöd i lag faktiskt ange dem, om man känner till att gömda finns på en plats. Jag tycker visserligen att det vore ruttet, men inte i närheten av att hänga ut dem på nätet.Nu verkardet inte som om AP gjorde allvar av sina planer på Luciakollage, eller så var deras läsare klokare än redaktionen ger dem credit för.)
Kent ställer ju bara upp med konto till Avpixlat, och har därför inget med vad som skrivs där att göra, inte heller har han haft att göra med Politiskt Inkorrekt när de av rent sammanträffande publicerat saker som är väldigt lika det Counterjihad-rörelsen inte ansvarar för:
... Och det har inte Sverigedemokraterna heller, trots att Avpixlat och Politiskt Inkorrekt varit trogna megafoner åt dem.
Ingen ska heller anklaga Counterjihad-rörelsen för att ha inspirerat Breivik. Karln var ju sinnessjuk, medan de som skrivit om att man bör beväpna sig, vräka ut muslimerna handgripligen med våld ur Europa, eller sammanställa en dödslista över politiker som svikit den egna kulturen, bara haft en dålig dag.
Det kunde lika gärna hänt i Fi, säger Kent, och DET låter ju logiskt.
... Och det där med EDL... Det ser ju vem som helst att våld på video som de inte vill ta avstånd från (för det var ju en enstaka medlem, säkert) provoceras fram av vänsteraktivister, såsom mörkhyade män på tunnelbanan som läser tidningen och tittar ned i golvet på ett kommunistiskt sätt. Klart han ska ha en känga i ansiktet? Det är ju inte EDL:s ansvar, och ingen som försvarat dem ska känna sig befläckad av det, eller att det förekommer lite Hitlerhälsningar.
Precis som med Counterjihad-rörelsen, rör det sig ju om enstaka individer.
Ingen har ansvar att förhålla sig till någonting.
Men det är Lars Ohly personligen som tillsammans med Expo är skyldig till varje gatsten och varje ägg som kastas av SAMTLIGA motdemonstranter vid VARJE SDU-manifestation, och den som inte förstår det är hjärntvättad av PK-media.
När Alliansfritt med stor glöd och envishet kritiserar FRA-lagen i åtskilliga inlägg, och sedan plötsligt blir betydligt tystare när sossarna tvärvänder och gör upp med Moderaterna, är det hyckleri. Det är ett hyckleri som är förståeligt, då Alliansfritt enligt egen utsago aldrig skriver om socialdemokraterna. Man kan förstås använda FRA-lagen för att klippa till sossarnas motståndare, men då handlar det inte längre om kritik av FRA-lagen, utan kritik av politiker med FRA-lagen som behändigt tillhygge.
Det betyder kort och enkelt att man sysslar med propaganda, och att om valet står mellan att vara konsekvent i sin kritik av massavlyssning, eller att vara lojal mot sitt parti, väljer man lojaliteten. Byter sossarna hållning, kritiseras de alltså inte när de hjälper till att verkställa just det Alliansfritt tidigare fördömde, medan enbart Alliansen låg bakom.
Det är helt okej, enligt den publicistiska idé man öppet deklarerar, och det vore lika orimligt av mig att kräva mer, som det vore att kräva att ICA-kuriren skulle göra reklam för Coop.
Därav följer också att jag tvingas släppa min naiva förhoppning om att kunna läsa Alliansfritt på ett annat sätt än jag läser ICA-kuriren, åtminstone inte när det gäller texter om småsaker som rätten till förtrolig kommunikation, rättssäkerhet eller rätten till ett privatliv.
This post is mostly for me, to help gather some thoughts. It will be written in English, since the post that made me stay up and write this was in English, and since it deals mainly with US politics. Swedes usually read English fine anyway, and Google Translate does a crappy job translating Swedish.
This tweet pretty much says it all, doesn't it?
Put on your tin-foil hat, stock up on supplies and prepare yourself, and whatever you do, be very, very cautious how you use your First Amendment rights. There might be no Miranda, and no pleading the Fifth in the future. Sounds like paranoia, I know, and I hope that's all it is.
... Because you know there's something seriously gone rotten when even Fox - stalwart defenders of "Enhanced Interrogation" and incarceration without proper trial or evidence - calls the NDAA an outrage:
Yeah... That's actually Fox.
The NDAA (National Defense Authorization Act), passed through US Congress with a stunning 86-13, might just be what Fox says: the bill that will give US Military the authority to arrest US citizens and imprison them indefinitely with no due process. There's been some debate around wether this would be the result, and Dianne Feinstein has added an amendment which is claimed by some to counter the threat of indefinite incarceration.
Other members of Congress insists that Feinstein's amendment will not change much, among them some strong supporters of the bill, leading me to assume that they want the bill to give the US Military the power to detain US citizens indefinitely. How's that for nightmarish?
I'm not a scholar of US law, but I do know that the more grave the potential concequences of legislation are, the more important it becomes to avoid leaving room for creative interpretation.
... And yes, I know the intent is said to be to fight terrorists. Al Quaida, Talibans or whatever. So how do you guarantee that this is not abused by the authorities? Power corrupts, and the possibility to put people that are considered troublesome away without a lengthy process, simply by sticking allegations of co-operating with terrorists on them will be very tempting to some.
Added to this madness comes the SOPA (Stop Online Piracy Act), which could potentially result in corporate powers being able to shut even major sites down on mere allegations of violation of intellectual property laws. I don't know about you, but when people put this one down to ignorance of how the Internet works on the part of the politicians, I get somewhat cautious.
The way I see it, politicians should always be held accountable on the assumption that they know exactly what they're doing, regardless if they pretend to be ignorant. It's their damn responsibility to know the facts. Sure, the politicians pushing this bill might very well be both stupid and ignorant, listening to their corporate sponsors rather than informed critics.
That doesn't make a damn bit of difference though - the effect will be the same, regardless, and the responsibility has to be on them as if they knew what they were doing.
So what do I careabout the US, with me being Swedish and having no plans to visit the US anytime soon?
The short answer is that whatever the US does reaches Europe one way or another eventually, and we've had enough imported madness since 9-11.
The long answer brings me back to the post I mentioned in the introduction. A pretty chilling article by Rick Falkvinge. It deals with some of the causes to why not just the US, but a large part of the world including Sweden are seeing a very discomforting trend toward harsher legislation regulating the flow of information, and an equally discomforting trend toward an Orwellian surveillance state, where everyone's a suspect.
Rick lists a few ideas about the causes:
Technically apathetic politicians: Decisionmakers and policymakers who not just don’t understand the technical implications of their decisions and regulations, but who take pride in not understanding the infrastructure of society: as if that kind of effort was somehow beneath them. They also try to score points by serving the other three groups, and by taking cheap shots at ridiculing the few of their colleagues who understand the technical repercussions of the proposals on the table.
The Copyright Industry: An industry threatened with obsoletion by the very concept of civil liberties combined with today’s information technology. As advances of technology can’t be rolled back, that other thing is targeted for demolition.
Security Profiteers: A very few select people are making a killing off of striking out our civil liberties, one after another. Look at the nude scanners at airports, for example. The same type of people who create wars to make a profit; “who cares if some hundred thousand die”. Why not mention the names “Halliburton” and “Blackwater Security”?
Assorted Anti-Liberty Fundamentalists: There is no shortage of people who would aspire on telling you how to live your life. Whether they want to cut your liberties to preserve the values of Christianity or Islam or Socialism or some other external instruction manual that pretends to hold all the answers, they’re basically one and the same. The absolutely worst kind here is those who pretend to do it “for the children”, like ECPAT.
Right now I'm watching Syria go for "the fourth box", this while 2011 draws to an end. 2011 has been the year that saw millions take to the streets to fight oppression and injustice all over the globe, even in places where no one would have expected it. Just like Rick, I have NO DESIRE to see things here get to the point where Syria is, or anywhere close.
... But if we want to be certain, isn't it about time we realize something has to be done? The EU and the US seem to be suffering from the same problem:
Our governments are responding to terrorism, financial crisis and just about every other problem with the same solution on repeat - giving themselves more power, at the expense of civil liberties.
It doesn't matter if they are doing so out of conviction, ignorance, opportunism or some other reason. For the ones of us living in democracies, this would be an excellent time to NON-VIOLENTLY but LOUDLY remind them that they are working for us, wand not the other way around. I'm becoming increasingly convinced that waiting for an election will not be enough.
You still have the right to remain silent, but if you do, that right might soon be gone.
Like I said, this is just me gathering some thoughts. If I'm full of it, feel free to let me know where I'm wrong. From my perspective though, having been politically active - with Rick, among other people - for a few years, I'm looking back at the time when I started to dig my nose into IP and integrity-issues.
If someone had told me then, that what I'm seeing now would happen within a few years, I'd have been tempted to dismiss them as conspiracy nuts. Who's to say this is as bad as it gets? Can we afford to assume that?
Emma bloggade om hopp nyligen, och jag sa något löst på Twitter om att jag skulle följa upp på det. Sällan har en dag varit så lämplig.
Tidsskriften Time har tilldelat prestigefyllda utmärkelsen "Person of the Year" till ingen mindre än "The Protestor". Ett bättre val än så kan jag faktiskt inte tänka mig för 2011.
En sådan Person of the Year greps för några timmar sedan i Bahrain. Det är en av de modigaste människor jag någonsin haft nöjet att växla några ord med, och hennes namn är Zainab Al-Khawaja, känd på Twitter som @angryarabiya. Hennes man och pappa är redan fängslade och har fått utstå vidrig behandling i regimens fängelse, och en lika vidrig skenrättegång. Jag följde live på twitter när de arresterades, och när rättegången ägde rum, liksom när Zainab hungerstrejkade i protest. Hennes sista tweets från idag ser ut såhär:
Ryktet om hennes gripande nådde ut strax efteråt, och via EA Worldview hittade jag lite mer information, och vad som kan vara en bild av gripandet.
Det ser inte riktigt ut som bilden ovanför Times artikel, eller hur? Inga arga fotomodeller i läder från The Matrix-triologin. Bara en ensam liten gestalt i en tom rondell, omgiven av poliser. Detta är mod som man sällan ser det, och mod ger mig hopp, för jag tror mig veta att även svenskar har en ryggrad, och egentligen inte är så olika folket i Bahrain.
Vi har bara blivit bekväma, och det kan vi faktiskt ändra på, om vi vill.
Taggen #FreeZainab på twitter bör fyllas med nyheter om Zainab vartefter det händer något. Hon skrämmer regimen enormt, mycket tack vare sitt genomslag utanför Bahrain via sociala media, vilket jag hoppas kommer att leda till att hon släpps inom kort. Hon är en viktig röst för Arabvåren i Bahrain, och om hon tystas kan det leda till en ännu kraftfullare storm av protester.
Låt oss hoppas jag får rätt. Vill du veta mer om Zainab, kan du kolla videon nedan.
Det finns ännu en som förtjänar ett omnänande som Person of the Year, och det är Bradley Manning. Det verkar vara tack vare Manning vi fick ett dokument från USA:s ambassad som visade hur regeringen begärt uppskov från USA med att införa lagstiftning i Sverige. Reinfeldt sägs ha rutit "Vad tror ni att ni är? En remissinstans?" åt FRA-kritiker i sin riksdagsgrupp. Enligt Stockholm 09-141 är det regeringen som är remissinstansen, dit USA vänder sig för att ställa sina krav:
"1. (SBU) Summary. Embassy Stockholm recommends that Sweden
continues to be placed in the Special 301 Initiative, and
not be on the Watch List for 2009. We are aware of the differing
recommendations of the International Intellectual Property
Alliance (IIPA) and PhRMA. Post recommendation is based on:
-- The progress made by the Government of Sweden (GOS) in five
out of the six items identified in the Special 301 Initiative
Action plan we communicated to the GOS last year and
-- The sensitive domestic politics that the GOS needs to manage
in order to step up internet piracy enforcement in Sweden. The
GOS struggles, with good intentions, against a very negative
media climate and against a vocal youth movement. For example,
we want to highlight the risk that negative media attention on
the file sharing issue gives the Pirate Party a boost in the EU
Parliamentary elections in June 2009."
Rättegången mot Manning har börjat, och man har från myndigheternas sida varit noga med att påpeka att dödsstraff är möjligt för att läcka sanningen, men att man inte kommer att söka det i Mannings fall. Budskapet är solklart: Nästa jävel som golar kan det gå jävligt illa för (eller kortare: "Silence! I kill you!")...
Bradley är inte dömd än, men det verkar sannolikt att han var källan bakom Cablegate och Afghan War Diaries, samt videon 'Collateral Murder'. Han betalar ett dyrt pris för sitt mod, men han vågade göra det han trodde var rätt, och det, liksom det massiva stödet för honom i USA och världen, inger hopp.
Under tiden, i USA, ser vi hur förlagan för den statliga övervakning Alliansen och Socialdemokraterna påtvingar oss blir allt mer skrämmande. Två separata förslag, SOPA (Stop Online Piracy) och NDAA (National Defense Authorization Act) kommer tillsammans att ge de stora upphovsrättsjättarna makt att tvinga fram censur av internet på en massiv skala, och ge militären rätt att gripa amerikanska medborgare som "stödjer talibanerna eller Al Quaida", och sätta dem i fängelse på obegränsad tid utan rättegång. NDAA har passerat kongressen med god majoritet, och det verkar som om Obama inte kommer att använda sitt veto. Farväl, Bill of Rights...
"It turns out that destroying the American democratic republic was easy to accomplish, historians will write someday. Simply get the three major cable news networks to blather on about useless bull**** for a few days, while legislators meet in secret behind closed doors to rush through the National Defense Authorization Act of 2012 (NDAA), and its evil twin sister, the Stop Online Piracy Act (SOPA), which is a clever name for an Internet censorship bill straight out of an Orwellian nightmare."
"Orwellian Nightmare"...
Passar bra in på beskrivningen av något som håller på att hända i Sverige, även om vi ligger långt bakom förebilden i väst. Nu sviker alltså sossarna och bildar pakt om massavlyssning med Alliansen. Det är en fullkomligt idiotisk manöver, men jag antar att Bodström är nöjd, som jobbade hårt för att rätten till spaning i kabel skulle tillfalla SÄPO. Jag tvivlar starkt på att det här har starkt stöd inom Socialdemokraterna i övrigt. Det finns gott om sossar jag gillar, precis som det till exempel finns suveräna moderater och folkpartister, men tills (s) gjort sig av med Morgan Johansson och övriga avlyssningstomtar är jag från och med idag att betrakta som partiets fiende. Jag är ingen jätte, men jag är jävligt envis, och jag är inte ensam.
Socialdemokrater? I förra valrörelsen uttryckte jag förhoppningen om att Alliansen skulle förlora makten till de röd-gröna. Inte för att jag litade på er helt, men för att de behövde straffas ut för det de gjort, och för att den röd-gröna överenskommelsen trots allt var ett halvt åtagande, vilket var bättre än inget.
Idag ligger era opinionssiffror på bottennivå, och Alliansen behöver bara sitta tysta, vägra debatter med er och låta sitt PR-folk skriva ett utspel då och då. Hur FAN tror ni att samarbete med Moderaterna om signalspaning kommer att förbättra läget för er?
Vad har de lovat er?
Vad har ni sålt, förutom er trovärdighet, partiets själ och era väljare?
Ja, jag är förbannad.
Jag kommer fortsatt ha stor respekt för enskilda medlemmar inom socialdemokratin som jag vet motsätter sig de här galenskaperna, men vad gäller partiet hoppas jag nu på en palatskupp eller partiets snara hädangång till historien, så att utrymme skapas för en opposition värd namnet. Knappast sannolikt, men det här året har konstigare saker hänt. Kanske gräsrötterna i (s) har ett gäng Persons of the Year?
Folk från alla möjliga politiska håll reagerar, åtminstone, vilket också inger hopp:
Såhär några dagar efter att Anna Troberg (pp) mötte Johan Pehrson (fp) i en debatt i SVT:s Agenda om IPRED-lagen och illegal fildelning, börjar jag kunna sätta ord på mina intryck.
Intrycken handlar inte så mycket om fildelning som politisk fråga, för där har jag inte så mycket att tillägga - i den frågan står jag med Piratpartiet, helt och hållet utifrån ett perspektiv grundat på rättssäkerhet, proportionalitet och min motvilja mot lagstiftning på beställning av främmande makt och penningstarka lobbyister.
Jag vill GÄRNA se kulturskapare tjäna bra, men INTE på de villkor IPRED skapar. En avgift direkt på bredbandsabonnemanget är till exempel en tanke jag skulle kunna ställa mig bakom.
Nej, det jag var lite extra observant på var hur Anna skötte sig. Hon har en helt annan stil än Rick hade (som diskuterade samma sak med samme folkpartist året innan i SVT), och jag måste säga att jag gillar den. Anna angriper inte, utan redogör lugnt och sakligt för sin ståndpunkt, och fokuserar på vad hon vill säga. En bra taktik, tror jag, även om Agenda säkert är besvikna. De verkar föredra när två polära motsatser skriker "är du så jävla bra själv då?" till varandra i en kvart. Det verkar iofs gälla alla svenska debattprogram.
Johan Pehrson lämnades således att gräva sin egen grop, och i min mening gjorde han det med stor entusiasm. Å andra sidan är jag inte objektiv i frågan, och jag misstänker att idiotargument som att jämställa kopiering med stöld fortfarande går hem hos en del. Jag tog en titt på Johan Pehrsons bloggtidigare, för att förvissa mig om att jag inte har missat något försonande drag hos Folkpartiets eminente Rättspolitiske Talesman.
Av utrymmesskäl låter jag min inre simultantolkare sammanfatta det jag läste: "Batong! Straff! Lagstifta! Kontroll! Rent Mjöl! Förbjud! Lagstifta! Batong! Batongbatongbatong! Jag är liberal som få!"
(Observera att ovanstående lilla drift med Johan Pehrson inte är att betrakta som ett försök till intrång på Johan Pehrsons upphovsrätt till sina inlägg.)
(Anna Troberg verkar fått ungefär samma intryck: "Ledorden vad det gällde åtgärder mot fildelning var som lånade från en dålig tysk porrfilm. Mer, mer, mer, hårdare, hårdare, hårdare." Du har väl betalat för din tyska porr, Anna?)
... Och i efterhand är det just det som blir det starkaste intrycket. Maken till osympatisk låtsasliberal får man leta efter. Johan Pehrson ger mig intrycket av en dåligt påläst batongromantiker, vars enda mål tycks vara att medvetet (nej, jag vet inte säkert att det är medvetet, men jag vill ogärna utgå från att alternativ två är det korrekta - nämligen att mannen är dum i huvudet) upprepa samma felaktiga argument om och om igen:
Fildelning är stöld, varför det är rimligt att straffa fildelning hårdare än t ex snatteri av en DVD i butik, och ge företag polisiära befogenheter.
Kulturskapare har en självskriven rätt att tjäna mer och mer pengar varje år oavsett marknadsvillkor och inget ansvar för att finna nya affärsmodeller.
Kopiering av data för eget bruk är precis samma sak som kopiering och försäljning av handväskor.
Jag menar "massförstörelse av upphovsrätt"...? Vad sägs om "nätfolkmord på upphovsmän" eller "kulturterrorism", Johan? Om du vill slipa retoriken vidare på samma spår får du gärna använda det där.
Detta leder till en frågeställning:
Vilket är mest oroande? Att Folkpartiet tycker att frågan om fildelning är så perifer att de skickar ut en planta för att företräda dem i TV, eller att man från Folkpartiets håll tycker att Johan Pehrson faktiskt låter som en vettig och balanserad kille?
Det senare alternativet låter riktigt illavarslande.
Någon i twitterflödet undrade var man kan höra företrädare för upphovsmännens intresseorganisationer föra fram Iran och Kina som föregångsländer. Förutom Liza Marklunds klassiker, har bland annat Michael O'Leary - företrädare för MPAA - yttrat sig till försvar för SOPA (Stop Online Piracy Act) och filtrering av internet med "the internet isn't broken in places like China and Iran".
Vad trodde ni, egentligen, när det begav sig 2008, ni som kallade oss FRA-kritiker för foliehattar?
Att alliansen för en sekund planerat att begränsa FRA:s signalspaning som de påstod att de ville göra? Att de små kosmetiska ändringarna i sista sekunden var av någon som helst betydelse? Att man inte hade för avsikt redan från början att expandera signalspaningen till SÄPO och andra myndigheter?
Tänk igen.
Läser på SvD Brännpunkt om hur ändamålsglidningen är i full gång:
"När debatten brann som mest när FRA-lagen skulle klubbas varnade kritikerna för att det inte skulle dröja innan mandatet förändrades. Att lagen snart skulle utvecklas för att också täcka annat att än utrikes hotbilder. De menade att lagstiftningen är ett sluttande plan. Det avfärdades som konspirationsteorier. Nu, efter bara tre år, visar det sig att kritikerna hade rätt – men ingen hade nog trott att det skulle gå så här fort."
Anledningen att man drev på så hårt för att få igenom FRA-lagen var helt enkelt att det är mycket lättare att justera en befintlig lag i efterhand, än att få igenom allt man ursprungligen tänkt sig på en gång. Nu är Fan lös och tro mig, arbetet för att driva igenom mer och hårdare övervakning kommer inte att sluta med mindre än ett regeringsbyte.
... Och då kommer sossar som Morgan Johansson att försöka göra samma sak, när opinionsläget tillåter.
Det är ingen slump att förslaget kommer nära årsdagen av attentatet i Stockholm, när man vet att tidningarna kommer att svämma över av artiklar om bombdådet.
Låter jag konspiratorisk nu igen?
SÄPO ska bara få tillgång till begränsad signalspaning, säger Ask, så allt ska vara frid och fröjd, och du, Medborgare, ska tänka på villaskatten och Eurovision istället.
... Och inte tänka på om det möjligen kan vara så att Beatrice Asks garantier på sikt är värda precis lika mycket som Alliansens enighet kring stärkt integritet var 2008.
Statsbärande ansvarstagande allmänintressepartiet och deras hangarounds kommer inte att börja ta hänsyn till medborgerliga rättigheter förrän de tvingas till det. Till dess kommer de att fortsätta försöka ge sig själva mer och mer makt och mer insyn i vår kommunikation.
... Och vad har vi för anledning att förvänta oss att de inte skulle göra det? Våra makthavare har med all önskvärd tydlighet visat om och om igen att demokrati betraktas som ett besvärligt hinder som ska navigeras runt.
"Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on me."
Det skulle aldrig falla mig in att säga 'vad var det jag sa?', och vi ska för all del inte vara konspiratoriska.
När regeringen plötsligt driver igenom lagstiftning om att FRA ska få signalspana i kabel, är du en foliehatt om du antyder att det är början på en övervakningsvåg som på sikt hotar grundläggande medborgerliga friheter.
Allt är i sin ordning, Medborgare. Gå tillbaka till TV:n.
De har ju fyllt lagen med integritetsskyddande åtgärder och tillsatt en särskild domstol som ska garantera att det bara är de som inte har rent mjöl i påsen som hotas. Det är ju inte så att uppgifterna skulle kunna hamna i fel händer? Befängt, liksom fantasifulla teorier om att USA skulle ha inflytande över svensk lagstiftning.
Det är paranoia och politikerförakt att spekulera i att ändamålsglidning kommer att ske så snart kritiken lagt sig. Skulle inte våra makthavare ha folkets bästa för ögonen? Bara rättshaverister kan på allvar yttra sådana illa underbyggda fantasier högt.
... Och nu hände det oundvikliga - kvällspressen börjar sätta rubriker som består enbart av de prefix de brukar sätta framför ord som 'haj', 'storm' och '[insert sälunge]'.
Det handlar naturligtvis om ett hack. Från och med idag dör nästan hela poängen med att ironisera över deras rubriksättning genom skämtsamma överdrifter som 'nätsexnakenchockdödskrissäldöd'. Det är ingen överdrift längre.
"Vad svamlar du om nu? Vi har ingen president", muttrar du, men visst har vi det. Det är bara det att ingen har röstat på honom.
Det handlar om Herman Van Rompuy, vår eminente och folkkäre Ordförande för Europarådet (President of the European Council, därav ordvitsen).
Nå, all humor åsido för ett ögonblick, för det här är allvarliga saker.
Det var bara några dagar sedan jag via Cornucopia blev uppmärksam på att "Merkozy" (Angela Merkel och Nicolas Sarkozy) enats om ett förslag till att skriva om EU-fördraget, detta med anledning av det ekonomiska kaoset i Eurozonen. Bland annat skulle detta innebära straffavgifter för länder med ett budgetunderskott på mer än 3%. SvD och SVT har skrivit om förslaget, och i SvD fanns ett uttalande av vår käre statsminister:
"Om det blir fråga om fördragsändring måste jag först ha riksdagen med mig och jag måste prata med Socialdemokraterna, sade statsminister Fredrik Reinfeldt på en presskonferens med sin nederländske kollega, premiärminister Mark Rutte.
Reinfeldt tillade att Sverige anser att många av de problem som nu kan lösas kan lösas utan att fördragen behöver ändras. Sådana lösningar måste prövas först.
Reinfeldt sade dock att han stödjer förslag, något som Nederländernas förespråkar, som går ut på att EU-länderna ska få ett straff omedelbart då de bryter mot uppsatta regler, så kallade automatiska sanktioner, vad gäller sådant som storleken på budgetunderskott."
Det där med att prata med sossarna är förstås aldrig lockande, och Reinfeldt efterlyste alltså lösningar som inte innebär fördragsändringar. Det finns goda skäl till det. Fördragsändringar kräver en rätt knölig process, och Merkozys förslag skulle behöva ratificeras av medlemsländernas respektive nationella församlingar. Det kommer sannolikt att väcka (rätt rimliga) krav på folkomröstningar, och kan fördröja arbetet.
De länder detta slår hårdast emot lär ju inte bli överförtjusta... Minns bara hur knepigt det var att baxa förbi Lissabonfördraget utan folkomröstningar (ja, Irland hade iofs faktiskt två - de röstade fel i första försöket, och fick således rösta om, och då blev det rätt).
All denna besvärliga demokrati, ni vet?
Det är just en väg runt detta Van Rompuy har föreslagit i ett läckt konfidentiellt förslag (Guardian). Genom att istället för att ändra fördraget införa ett tillägg i protokoll 12 i Lissabonfördraget, vilket bara skulle behöva godkännas av EU:s statschefer, efter att ha "konsulterat" Europaparlamentet och Europeiska Centralbanken (ECB), något som enligt Irish Times betraktas som en "bakdörr" i systemet. Enligt Europaportalen och Dagens Industri som rapporterar från mötet EU-nämnden i riksdagen hållit idag, ställer sig Reinfeldt positiv till Van Rompuys förslag.
Ett utdrag ur artikeln i Guardian om Van Rompuys förslag (min översättning): "Som en del av en strävan ledd från Tyskland mot en 'finanspolitisk union' för Euroområdet, betonade Van Rompuy potentialen för harmonisering av pensionsreformer, sociala trygghetssystem, arbetsmarknadspolitik, och budgetförordningar: 'Man bör överväga att använda lagstiftning för att definiera minsta gemensamma nämnare.' Tjänstemän sade att också denna idé hade stött på hårt motstånd de senaste dagarna.
Andra 'eventuella ytterligare steg' genererar en 'högre grad av ekonomisk konvergens' i euroområdet skulle kunna innehålla förstärka kommissionens och Eurogruppen rätt till förhandsgranskning 'av alla viktiga ekonomiska reformer planer' och sanktioner om kommissionens rekommendationer till enskilda länder ignoreras. Van Rompuy tog också upp möjligheten att använda EU:s budget för att belöna ett sunt finanspolitiskt beteende inom Euroområdet - och bestraffa de bångstyriga."
Det kommer kanske inte som en överraskning för oss som minns hur Reinfeldt försökte smyga in den bakvägen (ja, SWIFT-avtalet alltså) under Sveriges ordförandeskap i EU. Då handlade det om USA:s krav på att få tillgång till data över alla EU-medborgares banktransaktioner, vilket Reinfeldt alltså försökte kuppa förbi Europaparlamentet.
... Dock helt säkert i ett försök att ta Anvar för Allmänintresset. Tack för det, landsfadern.
PS:Som en god nyhet, apropå det här med EU och Lissabonfördraget, kan jag meddela att Amelia Andersdotter (för övrigt mitt kryss 2009) nu slutligen ser ut att få påbörja sitt arbete i Europaparlamentet, bara två och ett halvt år in i mandatperioden. Det är tack vare Lissabonfördraget flera medlemsländer tilldelats fler platser i parlamentet, men det har alltså inte 'varit möjligt' att se till att de får börja arbeta förrän nu.
Det är ännu ett kvitto av många på en utbredd syn inom EU att byråkrati tillåts hindra en folkvald representant från att företräda sina väljare så länge. Hursomhelst, nu är det dags. Lycka till, Amelia.
"Det blev en extremt framgångsrik affär. Det ska jag villigt erkänna."
... Säger förre Ambea VD:n Ralph Riber om intäkterna från Carema. Han uttrycker också förståelse för hur allmänheten kan uppfatta rimligheten i en vinst på 50 miljoner medan skandalen kring vanvården fortfarande är hett stoff i media:
"När man ser på ett utfall och ställer det mot det som figurerar i media så förstår jag att folk kan ha en annan uppfattning. Att det här är mycket pengar och det är det."
Raka rör, minsann.
----------------------------------------------
En liten uppföljning:
Jag ställde i ett tidigare inlägg en del frågor om hur förre riksdagsmannen (s), numera "frihetligt konservative" Widar Andersson agerat "externt bollplank för att tillföra ny kunskap och vägleda företagen i såväl etiska diskussioner som i utvecklingen av viktiga samhällsfrågor".
Nu hittade jag en artikel i Affärsvärlden, och en i DN där Widar kommenterat saken. Av allt att döma verkar han ha hoppat av tidigt, och därmed lämnat Kristina Axén Olin som enda styrelsemedlem i Caremas Advisory Board.
Kristina Axén Olin har ju redan sagt sitt, och uttryckt förvåning över hur det blev uppståndelse för att hon kommenterade det hela i media utan att nämna sin inblandning, och sedan städades bort (oskickligt) från hemsidan.
Socialdemokraternas tidning Aktuellt i Politiken kör en rätt lång artikel om Kristinas och andra moderaters band till Carema. Kommer man bara ihåg att artikeln knappast är objektiv, är den ändå klart värd att läsa.
Det är ett bra tag sedan jag motvilligt började blogga här nu.
Det är Nikkes fel, bara så ni vet. Det var han som startade 'Piratpartister.se', som krävde ett blogginlägg för den som ville outa sig som piratpartist. Jag tänkte "Äh, ett inlägg kan jag skriva, bara för den här grejen"... Och sedan var det kört.
Den allra första texten finns fortfarande här, för den som är nyfiken. Även om jag inte är pirat längre, skulle jag kunnat skriva det där igår. Det gäller fortfarande.
Sedan dess har det hänt en hel del.
Är det något med det här jag gillar så är det responsen. Den positiva feedbacken är trevlig, förstås, men det jag tänker på är den respons man får när man missat något, eller den som når en via inlänkningar och annat. Vore jag rädd för att ha fel ibland skulle jag göra något annat än att blogga, kan jag säga direkt.
För fel har jag emellanåt, och det har blivit ett par skitinlägg. Det ska en hel del till för att ha rätt jämt, och jag är INTE den killen. Det skulle troligen vara trevligt att vara det, men vet ni? Jag är okej med att ha fel, eller få saker om bakfoten ibland, och när folk påpekar det lär jag mig saker.
Det är stort.
Det här är inlägg #300, och även om det bara är en siffra som vilken som helst, markerar det punkten där jag i princip producerat textmassa nog att fylla en bok i något slags 'normalstorlek'. Tillråga på allt verkar det som om folk läser den, dessutom.
Så, tack alla ni besökare, kommentatorer, andra bloggare och skribenter som inspirerat, kritiserat eller uppmuntrat. Bok ett är avslutad, och jag tänkte lite försiktigt påbörja bok två nu.
Förutom det första inlägget, finns det ett par inlägg till som jag är lite extra fäst vid, mest för att de på något sätt känns definierande. Jag skulle kunna kalla dem favoriter, vilket inte är helt träffande, men får duga tills jag kommer på något bättre.
Det blir en hel del text, men tar man sig igenom de tre översta, bör man komma rätt nära en aning om vad den här bloggen handlat om sedan starten. Det fjärde och sista är lika mycket skönlitterärt som politiskt, och markerar ett undantag - ett av de mer originella och ambitiösa bloggprojekt jag haft nöjet att delta i.
Here goes:
"Porr, katharsis, filterbubblor och rule #34" kom till skillnad från de flesta av mina inlägg inte till som en reaktion på något särskilt, utan växte mer eller mindre fram när jag satt och plitade ned lite lösa funderingar som växt fram med tiden.
"Spegel, spegel" var en reaktion på ett inlägg av en av mina favoriter, Paul Ronge, och handlar om det beryktade näthatet, och om orsak, verkan och internet.
"Demokratins Pulsåder" kom till som en uppföljare på inlägget omedelbart innan, till stor del inspirerat av kommentarer och reaktioner på det. Det behandlar det offentliga samtalet och varför det är viktigt.
Slutligen, "Back to the Future" som egentligen bara var till för att länka till ett gästinlägg jag skrev på piratbloggen 2022, som hade temat framtidsvisioner. Den domänen är tyvärr stängd, vilket är oerhört tragiskt eftersom så många helt fantastiska texter därmed försvunnit från nätet. Nu är det hursomhelst återpublicerat där, för den nyfikne eller nostalgiske.
En av dagens twittersnackisar har varit Annika Hamruds artikel i DN Kultur om Avpixlat, som jag har gått och väntat på ett tag nu eftersom jag visste att Annika jobbade på den. Jag uppfattade artikeln som balanserad och saklig, och den ställer en hel del relevanta frågor.
Läs den.
Avpixlat själva har såklart replikerat. Jag är ingen jättefan av Avpixlat, men tänker inte börja såga deras svar ikväll. Det svar får tala för sig självt. De lyfter förresten faktiskt en sak som jag har stört mig mycket länge på:
"Vi undertecknade vårt svar till Landell med “Redaktionen”. Det är inte mer ansiktslöst än de politiska ledare andra tidningar skriver så gott som dagligen och den praxisen har Landell troligen inga problem med eller motsvarande åsikter om att det inte går att debattera mot."
Jag har också retat mig på hur tidningar publicerar ledarartiklar som rätt uppenbart är författade av lobbyorganisationer under redaktionens namn. Varför snackas det ständigt om anonymiteten på nätet som ett problem, men inte om anonymiteten för särintressen som köper sig plats i dagstidningarna? Faktum är att Aftonbladet - som inte direkt är min ögonsten i medialandskapet om det undgått någon - är ett av undantagen här, som alltid signerar sina ledare med ett namn.
(Förtydligande: med detta menar jag alltså INTE att jag anser att Avpixlats jämförelse är korrekt, eftersom ledarredaktioner fortfarande tar juridiskt ansvar för det de publicerar även om det görs osignerat. Jag bara gillar inte fenomenet. Annika går i god för att DN alltid producerar sina egna ledare, och då jag faktiskt inte kan lägga fram solida bevis för att hon har fel, och då jag i brådskan skrivit DN som ett exempel fast det inte var den tidningen jag tänkte på, backar jag där, tills vidare. ATT fenomenet förekommer är jag av flera skäl rätt säker på, men rätt ska vara rätt enligt principen: "LÄNK - annars hände det aldrig.")
Redaktionens anonymitet avhandlas en hel del i Annikas artikel, apropå utgivareansvar, tryckfrihetsrättsligt skydd och sådant. Det finns en sida till av det, förutom det här med att ha en ansvarig utgivare att åtala för hets mot folkgrupp eller upphovsrättsbrott: det är det där med källskyddet. Läcker jag något till till exempel en journalist vid en dagstidning skyddas jag nämligen av det grundlagsstadgade källskyddet.
Om jag däremot läcker till Avpixlat, får jag lita på en anonym persons ord att min identitet inte röjs.
Kan vara bra att veta.
En annan sak Annika Hamruds artikel tar upp är banden mellan Avpixlat och Sverigedemokraterna. Affären med "Inkorrekt"från oktober i år nämns lite kort i förbifarten:
"I några dagar verkade det som om ett nytt PI skulle startas och drivas av debattören Mats Dagerlind. En ny sajt fanns på det han kallar Tanke-smedjan Demofon med namnet ”Inkorrekt – vi kompletterar bilden”."
Detta ledde till en mycket förvirrad diskussion på twitter om hur det kom sig att "Inkorrekt" dök upp på Mats server. Mats verkade, åtminstone i mina ögon, verkligt pressad inför frågorna. Ena sekunden visste han ingenting, medan han i nästa tyckte att det var hans ensak vad han gjorde på sin server. Till slut ägnade sig Mats mest åt att förminska och förlöjliga Camilla, och någon bra förklaring på vad "Inkorrekt" egentligen handlade om, fick vi inte.
"Expressen kan nu avslöja ett nytt hemligt projekt - Inkorrekt.nu - som drivs av SD-ledamoten Erik Almqvist som också sitter i partistyrelsen. Sajten är ännu stängd men Expressen har via källor fått se bilder på den. Precis som det kända diskussionsforumet Flashback har Inkorrekt.nu olika diskussionstrådar, bland andra "Aktuella brott & kriminalfall", "Alkohol & droger" och "Svensk- & främlingsfientlighet". - Jag har haft en idé om att försöka skapa en plattform där våra sympatisörer, men också människor som inte är sverigedemokrater men till viss del har likartade åsikter, ska kunna samlas. Jag har sett det behovet utifrån sajter som Politiskt inkorrekt och även sociala medier, säger Erik Almqvist."
Vänta nu...?
Har Erik Almqvist, en riksdagsledamot för SD, alltså stått bakom en tänkbar uppföljare till Politiskt Inkorrekt?
Artikeln är daterad 28 november i år, vilket tyder på att någon på Expressen gillar att publicera väldigt gamla nyheter, eller att det händer något nytt. "Inkorrekt" lades ut på nätet, troligen av misstag, i mitten av oktober i år, och togs bort samma dag, efter att Mats Dagerlind uppmärksammats på att den låg ute. En snabb koll visade att domänen Inkorrekt.nu registrerats dagen efter, den 18/10. Om Dagerlinds och Almqvists Inkorrekt är samma projekt vet jag faktiskt inte. Hur som helst förnekar alltså inte Erik Almqvist inblandning i uppstarten av Inkorrekt.nu. Däremot verkar han mena att partiet inte har med initiativet att göra:
"Almqvist hoppas att sajten lanseras i början av nästa år, men det kommer inte att ske under SD-flagg. - Jag tror inte att partiet har nåt intresse av att driva en sån här sajt. Jag tror att sajten kan uppfattas som öppen även för konservativa kristdemokrater och moderater, säger Almqvist."
Det börjar bli mycket sådant nu... Kent Ekeroth stödjer Avpixlat precis som han gjorde med PI, men det har inget med partiet att göra, och han har inget med innehållet att göra. Check. Erik Almqvist är nu alltså med och tar initiativ till ännu en efterträdare till PI, om det nu är Dagerlinds "Inkorrekt" eller något annat han menar, men hans inblandning har inget med partiet att göra? Och Avpixlat bara råkar stödja Sverigedemokraterna i det mesta och ha anknytningar till toppolitiker i SD?
Hur många fler av SD:s ledamöter är inblandade i sajter som Avpixlat utan att det har med partiet att göra, och utan delansvar i något som skrivs där?
Jag besökte Ung Pirats politiska konferens i Norrköping helt kort i helgen. Jag skulle vilja rikta lite beröm till arrangörerna för vad som från det lilla jag såg var ett alldeles utmärkt och proffsigt genomfört arrangemang, med bra föreläsare, utmärkta lokaler och sjysst underhållning (Aron Flam underhöll på lördagkvällen). Ska också tacka piraterna för en trevlig kväll med öl ute på stan efteråt.
För mig blev det lite av en nostalgitripp. Jag var en av initiativtagarna till de första stora afk-mötena inom Piratpartiet (som fortfarande tycks använda mitt namn 'Parley' - egotripp!). Jag hade nästan glömt den där känslan av att befinna sig i en kreativ kärnreaktor som man får när man samlar pirater i en lokal någonstans.
... För i sak sympatiserar jag fortfarande med nästan (brasklapp) allt Piratpartiet säger. Jag har lämnat partiet, men i frågorna står vi i stort sett eniga. Även om det inte vore så, anser jag att Piratpartiet behövs, och borde vara en självklar del av det politiska landskapet i ett land där så många människor är mer eller mindre ständigt uppkopplade mot internet.
Miljöpartiet finns förstås, vilka på papperet driver en liknande informationspolitik, men det finns skäl att vara lite varsam med att utifrån det göra antagandet att det räcker. Christian Engström berättade om sitt arbete med den Gröna Gruppen i Europaparlamentet, och kunde berätta om hur miljöpartiets Carl Schlyter gör ett utmärkt jobb med även informationspolitiska frågor där, medan den andra ledamoten, Isabella Lövin, går rakt emot den egna partilinjen i samma frågor.
Nu har vi ju personval i Sverige, och jag har inga problem med att ledamöter för partier inte följer sina partiers åsikter i precis allting - då funnes ju ingen poäng alls med att välja en person före en annan. Men är det någon som tror att Isabella Lövin fått representera miljöpartiet i Bryssel om hon inte varit överens med sitt parti om t ex kärnkraften? Utifrån det får vi alltså anledning att misstänka att hur vackert miljöpartiet än skriver om informationspolitik, kommer vi inte kunna lita på att de inte säljer frågan om övervakning för att få mer vindkraft.
Detta är inte menat som kritik mot miljöpartiet, utan ett rent konstaterande av hur omständigheterna ser ut. Sedan finns det ju tillfällen när man undrar vad miljöpartiet sysslar med.
Det andra partiet som driver en hård linje mot statlig övervakning och drakonisk lagstiftning är vänsterpartiet, och det ska de ha all heder av. Problemet är förstås att det förutsätter att man vill köpa resten av deras politik för att lägga en röst för integriteten. Till det kommer samma prioriteringsfråga som med miljöpartiet: vänsterpartiet skulle troligen släppa FRA-motståndet för att stärka LAS, till exempel.
Jag hoppas nu att den här konferensen är ett tecken på att Piratpartiet börjar röra på sig igen, för det har varit för tyst för länge. Jag skulle tycka att det vore tragiskt om partiet lät sig bli bortglömt fram till precis innan nästa val till riksdagen och (viktigare) Europaparlamentet, och först då började synas och höras på stan och i media. Det finns pirater som gör ett jättejobb med att väsnas, men de är alldeles för få.
Mycket av det jag hörde på konferensen tyder på att man mobiliserar, och det är goda nyheter. I ett framtida inlägg ska jag göra en längre utvikning om vad jag efterlyser, mer specifikt.
"These new leaks reveal a mass surveillance industry that’s now worth $5 billion a year, with technologies capable of spying on every telephone and Internet network on a national scale. The flagships of this market are called Nokia-Siemens, Qosmos, Nice, Verint, Hacking Team, Bluecoat and Amesys. The documents detailing their interception capabilities will be progressively released online by Wikileaks."
Det är Wikileaks som gör ett rejält släpp om mer än tusen dokument som belyser hur våra användardata samlas in i hemlighet av privata företag för att säljas inte bara till andra företag, utan till regeringar och underrättelsetjänster. Läs gärna artikeln i Guardian, "The new cyber-industrial complex".
Guardians inledning är tänkvärd: "We live digital lives now, flitting from Facebook to YouTube, checking our iPhones and BlackBerries, and chatting with our loved ones on Skype. Very few of us worry too much about tweeting our personal opinions on politics or chatting with a new social network "friend" on the other side of the world, whom we barely know and often forget in a matter of a few hours or days.
Yet all these interactions have become fodder for a new industry that secretly vacuums up the data and preserves it forever on high-end servers that hold many petabytes (a million gigabytes) of information. This industry offers new tools to search that data and reconstruct our past, and even our real-time movements via our mobile phones, in a way that could well come back to haunt us."
Det har redan sagts rätt mycket i gammelmedia om Facebooks datasamlande, men ganska lite om övriga tjänster. Extra ironiskt blir det när Aftonbladet kör en artikel om hur man skyddar sig på Fejjan, komplett med Emanuel Karlstens kloka ord:
"Man ska komma ihåg att vi inte är Facebooks kunder, vi är deras produkt. Det är oss de tjänar pengar på."
... Och vad ser vi direkt under artikeln? Jo, där återfinns Jan Helins nuna och en text som förklarar varför man för att få kommentera under artikeln måste logga in via Facebook. Tragiskt? Komiskt? Tragikomiskt? Döm själv.
Du vill delta i det offentliga samtalet till exempel på Alliansfritt eller Aftonbladet, eller lyssna på musik via Spotify? Lev då med att dina åsikter och musikkonsumtion (samt musiken på din hårddisk, som Spotify gärna sorterar åt dig - du har väl kvitton på alla dina mp3:or?) kartläggs av Fejjan, för att sedan säljas utan garantier på att datan inte förvrängs och sätts i ett sammanhang som pekar på att du inte alls har rent mjöl i påsen.
Det är lätt att få för sig att det bara är Fejjan det handlar om. Mitt tips är att betrakta Google som precis lika illa och potentiellt värre, och att överhuvud taget vara mycket försiktig med vilka 'tjänster' du tecknar upp dig på.
Jag börjar bli mer och mer övertygad om att 1984-samhället inte kommer att tvingas på oss, utan köpas, helt okritiskt, som en bekväm tjänst.
----------------------------------------------
Rekommenderade länkar:
Två länkar till ur nattens flöde är värda att kika på. Det ena en referenskarta över övervakningssamhällets utbredning globalt, och den andra en artikel som listar på hur Obama fortsatt kriget mot medborgerliga rättigheter i USA, sammanfattat i 20 punkter.
Bland bloggarna skulle jag vilja rekommendera Mina Moderata Karameller om upphovsrättslobbyns senaste galenskaper denna morgon, som är sådär utmärkt som Mary kan varanär hon är som bäst. Jag myser lite varje gång jag får inleda en serie piratrelaterade länkar med en moderat, så tack Mary. Opassande, Futuriteter, Juristen och Anna Troberg skriver på samma tema.
Magnihasa har hittat till del 18 i serien om klass, och Rick Falkvinge skriver om hur en plugin till webbläsare kan orsaka vissa censur- och filterkåta branscher viss huvudvärk. Läsvärt.
Fler än jag har reagerat på Bildt sedan igår. Bawar Ismail i Liberala Ungdomsförbundet är en av dem, och det är ju trevligt att se någon med band till Folkpartiet göra ett liberalt ställningstagande trots att det innebär kritik mot en alliansikon. Kudos, Bawar - det är det där som är integritet på riktigt i min bok. Även Annarkia, nya bekantskapen Johannes och Calandrella har berört ämnet. HAX var dock den som var vältaligast av oss alla.
In other news har jag numera en ny layout, eftersom jag närmar mig inlägg #300 (det här är #297), och det börjar bli dags att inse att det här blev lite mer än ett tillfälligt inhopp i bloggvärlden. Tyck gärna något ;)
Läser i Carl Bildts twitter att EU:s utrikesministrar enats om sanktioner mot Syrien. Bland annat handlar det om ett stopp för försäljning av övervakningsutrustning.
Just länken Carl delar med oss, berättar INTE att Carl Bildt själv motarbetade beslutet.
Jättebra med stopp för sådan försäljning förstås, även om jag är övertygad om att Assad-regeringen redan har gott om sådant i lager. Regeringar som inte har något emot att skjuta ned demonstranter på öppen gata, tortera dem eller köra över dem med tanks, brukar göra en grej av att ha sådant på lager om de kan.
Det är inte en dag för tidigt - Syrien har varit en av de blodigaste arenorna för Arabvåren sedan i våras, och dödstalet stiger och stiger. Även Arabförbundet har reagerat och infört sanktioner (vilket man inte ska inbilla sig görs av ren godhet och vurm för mänskliga rättigheter, utan mer om maktspelet kring Iran).
Så jag läser Bildts tweet, sippar på kaffet, och tänker på hur skönt det vore om vi kunde sluta exportera flyktingar ditockså...
Det ser alltså ut som om Sverige försökt försvara sin guldkalv i ministermötet, och vem representerade Sverige i det mötet, tro? Inte utrikesminister Carl Bildt, möjligen?
Att han har fräckheten att slänga ut en 'se vad gott jag uträttat idag-tweet' om saken... Hur fan ser sig den mannen i spegeln?
(senare) Det ska förtydligas lite att Sverige genom Bildt har lagt veto på en av de föreslagna sanktionerna - inte motarbetat sanktioner rakt över. Jag bloggade direkt när nyheten släpptes, så det framgår inte ovan. Det har kallats "Ericsson-effekten", och efter att ha hört Carl Bildt försvara beslutet i debatt med Gustav Fridolin (mp) är jag lååångt ifrån övertygad om de goda föresatserna från Sveriges sida.
Det är även värt att nämna att inte bara Carl Bildt bör hållas ansvarig för det här, utan även hans chef.
